Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den spanska
syndikalismen efter Franco
Av Ivar Bergegren
paniens politiska, ekonomiska och sociala
utveckling efter Francoregimens
försvinnande intresserar oss i hög grad därför att landets
framtid till en stor del kommer att bero på
vilken ställning som den spanska syndikalismen
intar. Att denna rörelse alltid varit en
ofrånkomlig faktor att räkna med, är känt.
Ickesyndikalistiska jiakttagare som studerat de
spanska förhållandena under Franco har
kommit till uppfattningen, att den syndikalistiska
rörelsen hållit alla sina ställningar och t. o. m.
i dag vunnit större prestige än någonsin.
Orsaken därtill torde bl. a. vara att rörelsen inte
för en politik av splendid isolation utan
tvärtom på ett ansvarigt sätt deltar i alla försök
att praktiskt lösa dagens frågor. Den
syndikalistiska CNT kommer alltså att efter
falangistväldets fall stå på arenan som en stark
organisation, men lika litet ensam som förut. Vilken
väg kommer rörelsen då att gå?
Det är självklart att CNT på samma sätt
som i det förflutna kommer att sträva efter en
ny ordning av verklig social rättvisa byggd
på de specifika grundvalar och det mått av
individualism som är väsentligt för alla
spanska framstegsrörelser. Men därmed är inte
mycket sagt.
omutliga karaktär. Renheten i hans strävande
och rätlinjigheten i hans revolutionära bana var
exemplarisk, Hans verksamhet har icke varit
förgäves. Hans namn kommer att leva vidare
som tillhörande en av den’ frihetliga
socialismens talesmän. Augustin Souchy.
Kommer CNT att uppta striden för att skapa
en situation som möjliggör det totala
förverkligandet av rörelsens eget program? Bestämt
kommer CNT att även i fortsättningen av sin
propaganda framställa den frihetliga
socialismen, kanske t. o. m. comunismo libertario, den
frihetliga kommunismen i stil med Krapotkins
ideal, såsom mål för hela sin verksamhet. Men
låter man de yttranden passera revy som under
de sista årens diskussion fällts av
representanterna för samtliga taktiska nyanser inom
rörelsen (från Federica Montseny till D. A. de
Santillån, för att citera två extremer), så ser
man klart att alla spanska kamrater
betraktar något slags samförstånd med N. B. T.,
alltså den socialdemokratiska LO, såsom
förutsättning för varje praktiskt program rörande
den omedelbara framtiden. Naturligtvis vore
det ett barnsligt antagande att UGT skulle
kunna tvingas att helt enkelt acceptera CNT:s
program, eller att CNT vore villig att överge
sitt organisatoriska och idéella oberoende till
förmån för en tvivelaktig facklig enhet. Vad
man emellertid är beredd till, är en facklig
allians. Och en sådan kan endast åstadkommas
genom en rad kompromisser. Förhållandenas
. egna logik kommer att påtvinga CNT denna
insikt som de flesta redan är medvetna om i
dag. Den tid då CNT fick nöja sig med billigt
önsketänkande eller dunkla anspråk på att bli
den ensamt tongivande rörelsen är definitivt
förbi.
ec socialistiska rörelsernas taktik i de olika
länderna betingas framförallt av dessa
länders "allmänna <utvecklingsvillkor. Den
industriella revolutionen och den
parlamentariska demokratins genombrott skedde t. ex. i
Sverge utan inbördeskrig och revolutioner i
vanlig mening. För Spanien har samma.
utveckling varit förbunden med oavbrutna större eller
mindre våldsamma, blodiga inbördesstrider.
Under sådana omständigheter är alla socialistiska
och demokratiska rörelser vana vid och
beredda till att gripa till våld, antingen det gäller
försvar mot reaktionära angrepp eller i
kampen för egna krav. Det är därför i detta
sammanhang helt naturligt, att Spaniens
arbetarrörelse i alla sina riktningar är mer eller
mindre revolutionär, Sverges däremot reformvänlig.
Naturligtvis. medför detta olika faror, vålds-
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
