Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SYNDIKALISMEN
=N
En radiodebatt
Rn har i det här landet fått utnyttjas
av nästan alla folkrörelser och riktningar,
bara icke av syndikalisterna. Efter
hemställningar till Radiotjänst ordnade emellertid
denna välvilligt en diskussion mellan
reformister och syndikalister den 16 maj. Radiotjänst
hade formulerat diskussionsämnet så här:
”Vem skall besluta om strejk? — Centralism
och decentralism inom fackföreningsrörelsen.”
Av de 45 minuter som var anslagna skulle
vardera parten erhålla 20 med ett par minuters
favör för LO för inledningen. Det är inte
mycket som kan sägas på 20 minuter och när
så LO-inledaren förbrukade omkring 12 i
stället för överenskomna 7 minuter för första
inlägget, så blev den disponibla tiden ändå
mindre och planerad tredje replik blev det ingen
tid till. Det var så mycket som skulle ha sagts
som man inte kunde få fram. Och för de
syndikalistiska representanternas vidkommande
förbättrades icke saken av att såväl inledning som
slutreplik reserverades för LO. Likväl får man
vara glad för att inför en miljonhövdad
lyssnarskara ha fått tillfälle att åtminstone
antydningsvis beröra det diskuterade problemet.
entralismens huvudtalare, hr August
Lindberg, är ju en mycket ämabel människa,
vilket också präglade hans inlägg, medan
andre talaren, Karlsson, nog kan betraktas som
ett beklagligt misstag bäst karakteriserat med
hans tal om ”snobbism” och ”snålskjuts”. Det
var snobbism att gå omkring ”med en annan
prineipuppfattning” medan man i praktiken
fick åka snålskjuts på
majoritetsorganisationens framgångar. Det slagets snobbism har
stått många syndikalister dyrt. Något mod
behövs sannerligen inte för att gå omkring och
mena detsamma som alla andra menar. Mod
kräves det först, när det gäller att hävda en
minoritetsmening isynnerhet på en arbetsplats,
där den egna meningens hävdande ofta
honoreras med utkastning från arbetsplatsen med
de reformistiska organisationernas medverkan.
SAC har organiserat betydligt över en kvarts
miljon medlemmar, och det är sannerligen icke
utan påtryckningar, svälthot och
frihetskränkande angrepp som största delen av denna
kvartsmiljon drivits över till de reformistiska
organisationerna. Ofta har syndikalisternas
”snobbism” med att ha en egen åsikt och en
egen övertygelse betalats med långa perioder
av arbetslöshet och umbäranden som illa står i
samklang med den demokrati som centralisterna
i alla fall påstår sig vara anhängare av. Och
där det funnits möjligheter för den
syndikalistiska minoriteten att genom egna aktioner
förbättra arbetsvillkoren där har de
sannerligen också ådagalagt en kampvilja som utan
ringaste tvivel betydligt övergått
reformisternas insatser. Syndikalisterna har således betalat
sin rikliga tribut i kampen mot arbetsköpar-
65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
