Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år efter den fristående fackföreningsrörelsens
bildande lämnade ”lokalisterna”
socialdemokratiska partiet för att börja närma sig
anarkismen. Framförallt mottog de påverkningar av
fransk syndikalism.
okalisternas tidning Die Einigkeit och anar-
kisternas Der Freie Arbeiter var förresten
de enda tyska socialistiska tidningar som år
1914, vid krigets utbrott, på ett mycket bestämt
sätt tog ställning mot kriget. De förbjöds med
detsamma och återkom först efter kejsarrikets
sammanbrott år 1918. Die Einigkeit
förvandlades då till Der Syndikalist, och samtidigt
bildades Freie Arbeiter-Union Deutschlands, som
antog den då av Rudolf Rocker föreslagna
principförklaring som senare, med små
förändringar, även blev den syndikalistiska
Internationalens. Men i större omfattning än t. ex. SAC
i Sverge eller den gamla franska CGT gick
FAUD ut på att skapa en syntes mellan
anarkism och syndikalism vilket fann sitt uttryck i
begreppsbildningen anarkosyndikalism som
internationellt torde ha populariserats just genom
FAUD, FAUD gjorde stora insatser såväl på
det fackliga området som i allmän revolutionär
agitation. En i hela den internationella rörelsen
överhuvud enastående prestation var dock
FAUD:s bokproduktion. Mot slutet av 20-talet
ställdes denna produktion på kooperativa
grundvalar (bokgille), och under dessa år då själva
FAUD på grund av massarbetslösheten och av
andra skäl gick betydligt tillbaka, fick dess
förlagsverksamhet en allt större omfattning.
På många platser överflyglade Gilde
Freiheitlicher Bicherfreunde (Frihetliga Bokvännernas
Gille) rentav FAUD:s gamla fackliga
propagandagrupper. Vårt gilles många offentliga
tillställningar (föreläsningar o. dyl.) i
bokstaden Leipzig, i Braunschweig, i Göppingen m. m.
var allmänt uppmärksammade kulturella
händelser. En av gillets huvudauktorer (vid sidan
av en rad nya skalder m. m.) var anarkismens
historiker, Max Nettlau. En lång rad
Nettlauband var FAUD-kamraternas största stolthet.
Förresten var också denna anarkismens
historiker själv tysk.
en tredje grenen i tysk anarkism är den
tendens som förkroppsligas av Gustav
Landauers (1870—1919) verksamhet. Den extrema
92
individualism som fann sitt originella uttryck i
Stirners Der Einzige und sein FEigentum torde
kunna räknas till denna tredje riktnings
grundvalar. Men den övervanns av mera konstruktiva
uppfattningar. Stirners ”egoism” var dock allt
annat än asocial. Han föreställde sig att endast
radikala individualister var istånd att lösa de
sociala frågorna till allas fördel i en
”egoisternas förening”. Skalden John Mackay (Die
Anarchisten, dikter och annat) axlade senare
Stirners mantel och utgav även hans samlade
verk.
Den konstruktiv-individualistiska riktningen
— som man också skulle kunna kalla för
kooperativ — fann en glänsande representant i
Theodor Hertzka, nationalekonom och
socialreformator som i en rad teoretiska skrifter och
framförallt i den utopiska romanen Freiland
framlade idén av ett på rättvisa grundat fritt
samhälle som han tänkte förbereda genom
grundandet av kolonier (i Afrika). Men ”Freiland
i Tyskland” krävde, i motsats till honom, den
liberale ekonomen Franz Oppenheimer som hela
sitt liv arbetat på en vetenskaplig syntes av
liberalismens klassiska arv, Proudhons
”ömsesidighets”-socialism och Konstantin Frantz”
federalism. Som jude och vetenskaplig outsider
hade denne utomordentlige forskare en hård kamp
att utkämpa innan han som ekonom erkänts
av skrået, men han bröt igenom, även om hans
idéer om kooperativ socialism (framförallt
tänkte han på jordbrukskooperation) inte
hann finna några praktiska uttryck. Hans
livsverk, sociologin i 10 band, avslutades först för
12 år sedan i exilen och torde efter allt att döma
finna tiotusentals läsare i morgondagens
Tyskland.
I detta sammanhang bör nämnas den
originelle och snillrike Benedikt Friedländer som
i sin skrift Der freiheitliche Sozialismus im
Gegensatz zum Staatsknechtstum der Marxisten
(Den frihetliga socialismen i motsats till
marxisternas statsträldom) upptog element av
Dihrings lära som han förenade med anarkistiska
tankegånger. Praktiskt ligger hans idéer helt
på den kooperativa socialismens linje.
DD” personlighet som sedan satte kronan på
verket för att i Tyskland bli en förnyad
proudhonisms kända, dominerande gestalt var
Gustav Landauer. Något drag av gammaltesta-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
