Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnor för vilka samma regler gällde. De yngre
sökte bättra på sina låga löner genom att sälja
sin kropp. Priset var 500 gram bröd. Vi måste
arbeta i våra egna kläder. Efter två å tre
veckor var de i trasor och fångarna gick
halvnakna. Temperaturen var mycket låg. Till och
med i juni kunde vi ha minus tjugofem grader
celsius. Efter tolv å tretton timmars arbete i
de snöhöljda skogarna återkom vi alldeles
genomvåta till barackerna. Vi fick gå och lägga
oss i samma trasor och hade ingenting att hölja
över oss. Efter sådana nätter fick vi stiga upp
på morgonen i samma trasor, genomfrusna och
halvdöda. Fångarna kunde inte tvätta sig,
männen rakade sig inte. Vi hade inte tid till sådant,
det behövdes inte heller. Vi arbetade utan
uppehåll. Söndagen var också arbetsdag. Till och
med 1 maj var arbetsdag. Arbetet försiggick
ständigt i dag- och nattskift; här uppe i norr
gör det ingen skillnad, eftersom dagarna
vintertid bara är två eller tre timmar långa. Nästan
alla fångarna lider av skörbjugg och tappar sina
tänder. I tvångsarbetslägren råder den djupaste
moraliska förnedring, prostitution, tjuveri,
bedrägeri präglar kampen för tillvaron. En sorglig
tavla: långsamt, nästan osynligt rör sig massan
av tysta, smutsiga människor i trasiga kläder
på väg till eller från arbetet. Allt emellanåt
snavar någon i snön eller modden och faller.
Ingen räcker ut en hand till den fallne; man
måste spara sin egen kraft. Bara vakten hjälper
honom med sitt gevär att stiga upp.”
r en annan skildring från Kolyma: ”Till
Kolyma skickas politiska fångar, sådana
som dömts till döden och sedan benådats; bland
ieke-politiska fångar fanns mördare, tjuvar och
prostituerade. Icke-politiska förbrytare, män
och kvinnor, förs i regel ihop med politiska
fångar som de får befalla över som de vill och
”skipa rättvisa” emot, då politiska fångar i
olikhet med de kriminella inte åtnjuter
myndigheternas skydd ... Om någon misslyckas med
att fullgöra sitt pensum under mer än en veckas
tid anses han eller hon skyldig till uppsåtligt
sabotage. Fången inspärras då i isolerad cell
och döms till döden utan rannsakan.
Ett karakteristiskt drag för det ryska
slavsystemet är att medan de kriminella fångarna
har utsikt att normalt bli frigivna efter
utståndet, bestämt tillmätt straff, så finns icke
motsvarande utsikt för den del som betraktas som
politiska motståndare. I någon mån kan även
en sådan genom förödmjukande kryperi, genom
hyckleri och falska försäkringar om att han
helt ändrat uppfattning beträffande den
bolsjevikiska terrorns nödvändighet och välsignelse,
återvinna friheten, men var och en politisk
fånge som icke lyckas att förnedra sig själv
genom sådant falskspel måste uppge varje tanke
på att någonsin åter kunna få röra sig i relativ
frihet bland andra människor. De politiskt
misshagliga måste räkna med att de kommer att
kvarhållas efter utstånden strafftid och att de
kommer att ruttna ned och dö i fångenskapen.
Antalet slavarbetare uppskattas exempelvis
av Kravtjenko till 20 miljoner. Enligt andra
uppgifter uppgår de till nära 30 miljoner. En
annan person som helt nyligen besökt ett
koncentrationsläger säger: ”Sovjetmyndigheterna
protesterade skarpt mot påståendet att antalet
(fångar) var över 20 miljoner, men de
opponerade sig icke emot en siffra som höll sig under
20.” Det är anmärkningsvärt att hela denna
samhällsklass har skapats genom deportation.
Det tyska slavarbetet under kriget var
tillräckligt fruktansvärt, men det torde i intet
avseende kunnat mäta sig med det ryska. Det
tyska ingick som ett led i kriget; det ryska
ingår som en organisk del i det ”socialistiska”
samhällsbyggandet. . Hitlerismen kallade också
sitt system för socialistiskt eller
nationalsocialistiskt. Ingen regim har som de fascistiska,
den svarta, bruna och röda, så misskrediterat
socialismens idé och släpat den i smutsen.
Fascismen, som skulle utrotas genom kriget, lever
och frodas icke minst i Sovjet, som också bjöd
världen det första fascistiska statssystemet.
101
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
