Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
agrikulturella området betraktar dessa av
människorna frambringade jordöknar som en
större fara för mänskligheten än själva kriget.
Stora områden i Amerika, Afrika och Ryssland
förlorar förmågan att ge människorna
livsmedel på grund av den ensidiga behandlingen av
Jorden som framkallats av marknadssystemet.
åt oss från dessa områden med sin extensiva
brukning av jorden vända oss till Spanien.
"Spanien är ett jordbruksland i så avseende att
majoriteten av folket arbetar med jorden och
importen av livsmedel icke är stor. Men
jordbruket i Spanien har varit en dålig affär i
jämförelse med länder sådana som Danmark,
Holland, Belgien och Schweiz. Ända sedan
morernas utdrivande ur Spanien har
bevattningsfrågan blivit försummad så att torkan förringat
allt slags odling. Dessutom har de
jordbruksredskap som brukats av: bönderna varit synnerligen
primitiva så att träplogar fortfarande är i bruk
på många håll precis som under romarnas tid.
Det har inte varit så att bönderna varit särskilt
efterblivna eller saknat initiativ till
förbättringar, men de är så tyngda av fattigdom och
skatter att de är oförmögna att bekosta några
förbättringar. Även <transportmöjligheterna
har varit av det mest primitiva slag därför att
alla vägar och järnvägar (byggda för
underlättandet av indrivningen av skatterna) leder
till Madrid medan kommunikationerna mellan
avlägsnare provinser varit eländiga. Det
spanska jordbrukets. degenererade natur är orsaken
till låg levnadsstandard emedan avkastningen
varit bland de lägsta i Europa. Den
huvudsakliga anledningen till den fortsatta
efterblivenheten hos det spanska jordbruket har varit
systemet med jorddrottar ägande väldiga
områden men levande i de stora städerna fjärran
från sina gods, samt böndernas utarmning
genom beskattningen.
Juli 1936, när arbetare och bönder grep
initiativet för att slå ned general Francos
militärkupp, sopades allt det gamla bort.
Bönderna tog jorden och började odla den
kollektivt. I varje by och region valde de
kommittéer ur sin egen mitt till att organisera
odlingen av byns jordområden. Denna
kollektivisering var fullkomligt frivillig och hade ingen
126
likhet med tvångskollektiviseringen i de
bolsjevikiska femårsplanerna. Först och främst
tvingades ingen bonde att ansluta sig till
jordbrukskollektivet mot sin vilja. Om han
föredrog att fortsätta som en liten individuell
jordägare, så fick han göra det. På andra sidan
gjorde kollektiven det möjligt för sådana
bönder att få tillgång till modernt maskineri och
utsäde som det varit möjligt för kollektiven att
anskaffa. Dessutom uppnådde de icke
kollektiviserade bönderna fördelarna av de
bevattningssystem som kollektiven upprättade.
Omkring 75 procent av bönderna anslöt sig till
kollektiven, och de var fullt villiga att låta
kollektiviseringens eggande exempel småningom
framkalla en ändrad inställning från de
återstående 25 procenten av individualister vars
sympatier de aldrig förverkade genom
användandet av tvång. Resultatet blev också, att de
flesta av de återstående bönderna snart nog
anslöt sig till kollektiven.
Kollektiviseringen spred sig över en stor del
av Spanien och anslöt Aragon och Katalonien,
Levanten och det ”Jlojalistiska” Andalusien och
en del av Castilien. Det omedelbara
upprättandet av kollektiven möjliggjordes genom den
oavbrutna upplysningspropaganda som
anarkisterna och syndikalisterna i FAI och CNT
bedrivit sedan många år tillbaka bland
bönderna. Som en följd av denna propaganda hade
många av bönderna väl studerat de ekonomiska
orsakerna till jordbrukseländet och voro därför
skickade att vidtaga genomgripande
ekonomiska åtgärder för att sätta jordbruket på
rationella fötter när det revolutionära tillfället
kom. De nöjde sig icke med att lyssna till
löftena från politikerna utan tog sina affärer i
egna händer.
eoretiskt skulle den sociala revolutionen be-
fria produktionskrafterna från de gränser
som stod hindrande i vägen för de ekonomiska
relationerna. Men Spanien är det enda exempel
på länder under senare tid i vilka denna
befrielse blivit förverkligad. Bönderna fick moderna
jordbruksmaskiner från de industriella
kollektiven (fast inte så mycket som de begärde), de
organiserade kreatursavel och ordnade med
utdelning av bättre utsäde. Resultatet blev att
sädesavkastningen i Aragon steg med 30 procent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
