- Project Runeberg -  Syndikalismen / 1947 /
127

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och på motsvarande sätt ökades avkastningen
av potatis, sockerbetor, lucern ete. Under tiden
steg antalet av kreatur och svin mycket starkt
och moderna byggnader uppfördes till att hysa
dem. I detta avseende blev den frivilliga
jordbrukskollektiviseringen i Spanien en slående
kontrast till den nedgång i
jordbruksproduktionen som utmärkte ”krigskommunmsmen” och
femäårsplanerna i Ryssland.

Kollektiven kontrollerades av medlemmarna
själva. De var sammanslutna i federationer så
att de kunde stå i nära kontakt med varandra
och med andra industrier. Men deras
oavhängighet utgjorde ett ständigt hot för regeringen.
Med segern för kontrarevolutionen i maj 1937
började därför regeringen att gå offensivt fram
mot dem. De som icke blev förstörda genom
ekonomiska åtgärder som vidtagits för detta
syfte blev slutligen fysiskt tillintetgjorda med
hjälp av den av bolsjevikerna kontrollerade
internationella brigaden under Enrique Lister.
1939 hade Spanien åter blivit bringat till svält.

ad som här är av speciellt intresse, det är

den frivilliga karaktären hos kollektiven, den
fullständiga frånvaron av tvång som gjorde
den spanska revolutionen till ett så slående
och enastående exempel på revolutionär
framgång. Detta exempel av frivillig organisation
kommer att hållas i minnet.

Tusentals jordbrukskollektiv växte upp som
svampar ur jorden. Vart och ett kollektiv
reglerade sina inre angelägenheter efter eget
huvud, beslutade själv över egna
angelägenheter, antog själv de statuter som blev gällande
för kollektivets medlemmar. De varierade men
den inre kärnan var alltid frihet till
anslutning, frihet till utträde, likhet i rättigheter,
ömsesidighet i plikter och solidaritet. Som ett
exempel på dessa statuters beskaffenhet anför
vi efterföljande för Kollektivet Segorbe:

1. Kollektivitetens namn är: Kollektiv för
jordbruksproducenter och med dem. jämförliga.

2. Kollektivet omfattar jordbrukare, ägare
och arrendatorer, som frivilligt begära att få
ansluta sig och godkännas av allmänt
medlemsmöte.

3. När en jordlott befinner sig mitt i den
kollektiviserade jorden och utgör ett hinder för

kollektivet, utbytes denna lott mot en som är
bättre för den som måste avstå från lotten.

4, Änka till jordbrukare som icke har
självständigt ordnad existens oavhängig av
jorden, kan, om hon så önskar, bli medlem av
kollektivet.

5. De som begär anslutning till kollektivet
framlägger ett komplett inventarium över sina
tillgångar; dessa överlåtas till gemenskapen
liksom skulderna.

6. Jord som belagts med kvarstad skall odlas
av kollektivet.

7. En undersökningsbyrå skall upprättas
inom kollektiviteten för studiet av de problem
som berör kollektiviteten. Den skall ledas av
en administrationskommitté av sex kamrater.
Det skall vara denna kommittés uppgift att
förvalta och reglera odlingarna. Den skall
sysselsätta sig med följande:

a) statistik; b) bevattning; c) gödsling,
utsäde och nyodling; d) sjuklighet, traktamenten;
e) förrådsförvaltning, köp och försäljning;
f) boskap, fjäderfä, biodling; g) redskap och
maskiner; h) magasinering och konservering
av produkter; i) utfodring av djuren; j)
transporter; k) arbete och dess tekniska
ledning; 1) arbetshästar.

8. Funktionerna skall fördelas sålunda: en
ordförande, en sekreterare, en kassör och tre
medlemmar.

9. Alla medlemmar av denna kommitté skall
ha skyldighet att arbeta med jorden under
samma tid som de övriga medlemmarna med
undantag av den tid de är upptagna med att
uträtta sina uppdrag. |

10. Kollektivets medlemmar skall icke
arbeta utanför kollektivet.

11. Lönen skall vara familjelön; den skall
uträknas på grundval av följande: Ensam
man 5 pesetas; ensam kvinna 4 pesetas, Familj
på två personer: familjefader 5 pesetas, hustru
2 pesetas. Familj på tre personer:
familjefader 4,5 pesetas, hustru 2 pesetas; barn intill
6 år en peseta, 6—14 år 1,5 pesetas, 14—18 år
2 pesetas, över 18 år (flicka) 2 pesetas, (pojke)
3 pesetas. Familj på 4 personer och mer:
familjefar 4 pesetas, hustru 2 pesetas; barn
under sex år 1 peseta, 6—14 år 1,5 pesetas, 14—
18 år 2 pesetas, över 18 år (flicka) 2 pesetas,
(pojke) 3 pesetas. Familjemedlemmar som

127

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Apr 30 19:38:20 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/1947/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free