Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stat och rättskipning
Av Peter Krapotkin
tt omsorgsfullt studium av samhället över-
bevisar oss om att stat och rättskipning är
tvenne institutioner som består vid sidan av
varandra under historiens lopp men också är
förbundna med varandra som orsak och verkan.
Den som accepterar nödvändigheten av
särskilda utvalda medlemmar av samhället för den
speciella uppgiften att utdela straff till dem
som brutit mot lagarna måste också acceptera
en korporation som stiftar dessa lagar, som
kodifierar och upprättar normer för
bestraffningar, han måste också acceptera speciella
skolor för lärandet av tillverkandet och
tolkandet av lagarna, liksom fängelser, fångvaktare,
polis, bödlar och armé; han måste acceptera
staten.
Den primitiva stammen, alltid kommunistisk,
kände icke till någon domare. Inom stammen
existerade icke stöld, dråp eller mord. Bruk
och sedvänjor är tillräckliga för att förhindra
dem. Men i mycket sällsynta fall i vilka en
medlem av stammen åsidosätter stammens
heliga regler kunde han bli stenad eller bränd till
döds av stammen som helhet. Varje medlem av
stammen kastade sin sten eller bringade sin
bunt av grenar för att det icke skulle vara den
eller den stammedlemmen som dödat
brottslingen utan hela stammen.
När en medlem av en annan stam förorättat
någon, så var hela den förorättades stam
ansvarig för att en motsvarande förorätt
tillfogades. Och hela den angripandes stam var skyldig,
så att vilken som helst av dess medlemmar
kunde utväljas av den förorättade stammens
medlemmar vid lägligt tillfälle för övandet av
vedergällning — enligt regeln öga för öga och
184
tand för tand o. s. v. Skadan skulle tillfogas
på precis samma sätt och i samma grad som den
skada som lidits.
Detta är den ursprungliga uppfattningen om
rättvisa.
Lier fram, under livet i byarna i de första
århundradena i vår tideräkning, har
uppfattningen förändrats. Idén om hämnd har så
småningom övergivits, mycket sakta förstås,
huvudsakligen bland den jordbrukande
befolkningen, längre kvarlevande bland krigarna, och
idén om kompensation har utvecklats,
kompensation till den förorättade mannen, eller hans
familj eller stammen. När den patriarkaliska
familjen uppstår som var i besittning av
boskap och slavar stulna från andra stammar, tar
kompensationen mer och mer karaktär av
gottgörelse för den åstadkomna skadan, som
värderades olika efter rangen av den förorättade:
så mycket för en dödad slav, så mycket för en
skadad bonde, så mycket för en misshandlad
hövding. Skalan av skadeståndet blev den
första barbariska lagen. För att fixera summan
sammankallades bykommunen. Nakna fakta i
fallet utröntes genom undersökning av jurymän
som valdes till ett lika antal av de båda
parterna eller deras familjer. De gamla
medlemmarna i byn eller ännu hellre barderna, till vars
minne traditionerna anförtrotts, eller kanhända
utomstående domare som inbjudits, bestämmer
kompensationen (enkel ersättning för tjuveri)
och böterna till kommunen.
Men småningom blev många bykommuner
förslavade genom inflyttning av olika stammar.
På samma territorium lever erövrare och
erövrade. Sedan kom prästen och biskopen,
fruktade trollkarlar, småningom jurymän; de
traditionsbevarande barderna, stammarnas äldste,
ersättes vid värderingarna av skadeståndet av
biskoparnas representanter eller av den lokale
härskaren. Böterna blir mer och mer betydande
och kompensationen till den förorättade
mindre och mindre. Bykommunens andel blir
betydelselös, hela ersättningen går till hövdingen.
Gamla testamentet förser dessa delegater med
nödvändiga traditionella exempel på domar.
Således ser vi den moderne domaren framgå
ur de valda jurymännen på samma sätt som det
feodala systemet framgår ur bykommunen. Idén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
