Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde önska sig, för att med svärdet
genomhugga den gordiska knuten.
IL
fter det andra världskriget tänkte segrarna
dra läror av det förflutna. I
Atlantdeklarationen uppställde Roosevelt och Churchill
såsom ett av de demokratiska makternas mål
fri tillgång för alla nationer till råämnen och
världsmarknaden. I och för denna tankes ge-
»nomförande uppstod senare idéen att bilda en
internationell organisation för världshandeln.
Initiativet utgick från Förenta Staterna, vilket
såsom världens största makt kände sig ansvarigt
för det ekonomiska återuppbyggandet.
Det inkallades en internationell konferens till
London på hösten 1945 där planen framlades
för en internationell handelsorganisation.
England aecepterade projektet och en ny konferens
sammanträdde i Geneve 1946. Där grundlades
den nya organisationen definitivt och på den
nu avslutade konferensen i Havanna skulle
stadgar anpassas till den nuvarande situationen,
Meningen var att bilda en organisation både
för världshandeln och för sysselsättningen.
Detta betyder att man ville skaffa
förutsättningar för att undvika de ekonomiska kriserna, I
principförklaringens första punkt säges det, att
organisationens mål är att ”säkerställa en stor
och jämnt växande mängd av realinkomster
samt köpkraften, att höja produktionen,
konsumtionen och varubytet, för att på detta sätt
bidraga till en utbalanserad och utvidgad
världsekonomi”. |
Som det framgår av de talrika
publikationerna över den nya organisationen, framförallt
i Amerika, är det meningen abt organisera icke
blott handelsförbindelserna utan också om
möjligt världsekonomien i allmänhet. Man tänker
kanske rädda världen och hindra ett nytt krig
om det lyckas ordna världsekonomien på ett
tillfredsställande sätt, framför allt avskaffa
arbetslösheten och masseländet. Problemet är
således att söka undanröja de ekonomiska
kriserna dock med det kapitalistiska systemets
bibehållande. Sovjetpressen framhöll, att detta icke
skall bli möjligt. Moskvatidningarna
profeterade om en ny ekonomisk kris 1 Förenta
Staterna. Sovjetunionen har icke deltagit i
konferensen i Havanna. Detta sammanhänger med dess
motstånd mot Marshallplanen. Dessutom vill
Sovjetryssland och de nya ”folkdemokratierna”
icke hjälpa till med att upprätthålla och
reorganisera det kapitalistiska systemet.
"Havannakonferensen var oj riktad mot
Sovjetregeringen. Teoretiskt betraktat är det dock
fråga om en tävling mellan privatkapitalismen
och den västliga demokratien å den ena och det
statskapitalistiska systemet å den andra sidan.
Skulle det lyckas att undvika ekonomiska kriser
och att höja den allmänna levnadsstandarden,
under upprätthållandet av den personliga
friheten, då kommer folken inom västländerna att
föredra den demokratiska kapitalismen framför
sovjetsystemet, Under sådana förutsättningar
skulle den ryska propagandan icke ha utsikter
till framgång.
Framförallt skulle sovjetpropagandan förlora
de sista sympatierna på den amerikanska
kontinenten. Haya de la Torre, ledaren för
frigörelserörelsen bland Amerikas indianska
urinvånare, som har stort inflytande i hela
Latmamerika, och förutvarande marxist — här
menas det med marxist kommunist — förklarade
sig redan under kriget mot den ryska
kommunismen, Och hamnarbetare i New York har
förklarat att de ieke vill lasta båtar som går med
amerikanska produkter till Ryssland.
Dp: den amerikanska kontinenten ser man med
andra ögon än i Europa på de stora aktuella
problem som kristalliseras i slagorden
socialismen, kapitalismen, demokrati o. s. v. I de
latinamerikanska. länderna är icke proletariatet
bärare av frihetliga, framstegsvänliga och
revolutionära rörelser. Den rollen spelar snarare
medelklassen och även vissa militära element.
Revolutionerna är där ganska vanliga. De
har dock mest en politisk karaktär; men under
de sista åren upptogs socialistiska
programpunkter av en del revolutionspartier. Med
hänsyn till den allmänna friheten,
arbetarklassens rättigheter, sociallagstiftningen,
strejkrätten 0. s. Vv, står man här icke tillbaka för
Europas demokratiska länder. Med hänsyn till
den materiella levnadsstandarden har
erfarenheten på den latinamerikanska kontinenten
visat att denna blir högre i takt med den
industriella utvecklingen och att den är lägst i’ de
industriellt efterblivna länderna: Därför har
även arbetarklassens inställning inriktats på
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
