Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarnas läge i det nuvarande Ryssland. Av M. Mratschny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Det allmänna läget är svårt och på många
håll till och med katastrofalt.” (”Trud”
21 april 1926.) ”Prawda” för 14 april
påpekar, att rubbningar i
försäkringskassornas verksamhet redan inträtt. Från
Charkow meddelas ”Trud” (11 april):
”Anbringandet av sjuka på kurorter har redan
inskränkts. En rad av
distriktsförsäkringskassor ligga efter med utbetalning av
sjukhjälp och arbetslöshetsunderstöd. I ”Trud”
för den 21 april meddelas från
Donbäckenet: ”Fördröjandet med utbetalning av
understödet har blivit en daglig företeelse och
uppgår ofta till 2 à 3 veckor. Den för
kurortshjälp utarbetade planen måste
fullständigt omkastas: på grund av
penningbrist äro kassorna icke i stånd att
genomföra planen för de sjukas anbringande på
kurorter.
Liknande äro förhållandena i Baku, där
naftatrusten har en skuld till
socialförsäkringen på 2,200,000 rubel (”Trud” 21 april).
Följderna : ”Sjukhusen i Baku ha på grund
av penningbrist varit ouppeldade några
dagar, och under tvenne dagar kunde därför
inga operationer företagas... En del
ekonomiska organs oansvariga och brottsliga
uppträdande med avseende på
försäkringsbidragen omintetgör försäkringsorganens
och läkarehjälpens arbete.” (”Trud” 16
april.) En oändlig rad andra citat skulle
kunna anföras, vilka alla peka i samma
riktning.
Utvecklingen av vilohemmen och
sanatorierna är en av de intressantaste
företeelserna på sundhetsväsendets område i
Ryssland. Enligt officiella uppgifter kunde
omkring 266,000 arbetare och anställda
upptagas på vilohemmen, omkring 41,000
på de lokala sanatorierna och omkring
14,000 på de allmänna sanatorierna eller
respektive 36, 6 och 2 per tusen löntagare
(”Trud” 10 mars). Dessa siffror gälla hela
landet.[1]
Ännu ett ont, under vilket
arbetareklassen lider, måste här omnämnas: den
efterblivna utbetalningen av lönerna. Denna
sjukliga företeelse, som under en viss tid —
slutet av 1924 till slutet av 1925 — syntes
vilja försvinna, börjar åter att starkt
tilltaga. Del gäller framför allt löntagare, som
skola betalas av de så kallade ”lokala
budgeterna”:
”Enigt uppgifterna från Allryska
Fackföreningsrådet och styrelserna för de
ifrågakommande förbunden är löneläget för
dem, som betalas av de lokala budgeterna,
följande:
Nästan i alla guvernement kan antecknas
resterande löner. LÖneskuldsättningens
karaktär är olika: på en del ställen ha
lönerna icke blivit utbetalade sedan tre till fem
månader; det finns lönerestanser, som gå
tillbaka till 1924. På andra platser
utbetalas blott 50 procent eller mindre av
lönen.” (”Trud” 23 mars 1926.)
Därvid är att märka, att de löner, som
utbetalas genom de lokala budgeterna, äro
mycket låga, och ”Trud” för den 23 mars
berättar: ”I många guvernement äro de
lägsta lönesatserna lägre än det statliga
minimum.” Samma nummer anger, att
lönenedsättningar företagas och till och med
”emot skiljedomstolarnas utslag, som fallet
varit i guvernementen Kursk och Tambow”.
I övriga löntagares grupper förekommer
det icke så ofta, att lönerna icke utbetalas,
men även här finns en tendens till stigande,
i synnerhet i sockerindustrien: ”I en rad
av sockertrustens avdelningar ha
arbetslönerna ännu icke blivit utbetalade ens för
den första halvdelen av februari.
Totalsumman av resterande löner uppgick den 10
mars till mer än tre miljoner rubel.”
(”Trud” 1 april 1926.)
Även inom byggnadsindustrien synes
förhållandena vara dåliga: ”Under sista
byggnadsperioden tillämpades vid
”Standardostrojs” Moskwabyrå en systematisk
icke-utbetalning av lönerna till arbetarna. En
del av dessa resterande löner ha tills dato
ännu icke blivit utbetalade.” (”Trud” 6
april.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
