Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om syndikalismens teoretiska och ekonomiska grundvalar. Av dr Chr. Cornelissen. I - Frankrikes tredje C. G. T. Av Albert Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Frankrikes iiedje C. G. T.
SOM BEKANT BILDADES PÅ
KON-gress i Lyon den 15—16 november 1926
en tredje C. G. T. av de revolutionära
syn-dikalisterna i Frankrike. Organisationen
fick i dopet namnet Confédération Générale
du Travail Syndicaliste Révohitionaire
(Allmänna revolutionär-syndikalistiska
arbets-förbundet, eller, om man så vill,
Allmänna Arbetsförbundet av revolutionära
syndika lister). Efter initialerna kallas det
C. G. T. S. R. till skillnad, från den gamla
C. G. T. (Confédération Générale du
Travail) och det bolsjevikiskt
partikontrolle-rade C. G. T. TT. (Confédération Générale
<lu Travail Unitaire).
Den som vill ha en djupare inblick i.de
stridigheter, som förorsakat den franska
syndikalistiska rörelsens sönderdelning i
trenne huvudorganisationer, var och en
representerande sin sociala doktrin, hänvisas
till Alexander Scbapiros artiklar i
7,Syndi-kalismen” n:ris 4—6 1926. Vi skola här
blott angiva ett par data: Den gamla C.
G. T., som konstituerades på kongress i
Limoges 1895, var de ekonomiskt organi-
Syn dikalist erna erkänna därför både det
hälsosamma inflytande goda lagar kunna ha
såväl som det skadliga inflytande de
dåliga lagarna kunna utöva. De erkänn detta
inflytande såväl för det sociala livet i
allmänhet som också för arbetarerörelsen.
Men de anse det vara deras plikt att
bekämpa de i det nuvarande samhället
genomförda dåliga lagarna, icke i parlamentet men
utanför detsamma i det fria samhälleliga
livet. På samma sätt föredraga de att i
det dagliga livet, genom direkt aktion på
arbetsplatsen genomföra sina egna lagar
sådana som åttatimmarsdagen o. s. v.
Vi skulle överskrida ramen för den
föreliggande studien om vi skulle behandla alla
de skäl som föranleda de moderna
svndika-1 istema att icke skrida genom dörren till
parlamentet, men däremot påverka sambälls-
serade arbetaremassornas samlande
enhets-organisation ända sedan 1902, då på
kongressen i Montpellier ”Arbetarebörsernas
Förbund” anslöt sig som sektion till C. G. T,
Denna ställning behöll C. G. T. ända till
1921, då det efter dess kongress i Lille
kom till en klyvning, och de .revolutionära
elementen, missnöjda med den gamla
ledningens reformistiska och delvis
nationalistiska inriktning, bildade C. G. T. U. Då
den nya organisationen snart kom i klorna
på bolsjevikerna och sattes under dessas
politiska förmynderskap, separerade
småningom en hel de organisationer, som
ställde sig på den gamla, revolutionära
syndi-kalisjtnens traditionella grundval. Man
anslår medlemskapet i dessa separerade,
fristående organisationer till i runt tal 100,000.
Det är nu en del av dessa som i Lyon
konstituerat den tredje C. G. T. för att rädda
den revolutionära syndikalismen från att
dö sotdöden. Naturligtvis räknar denna
riktning ett synnerligen betydande antal
sympatisörer inom saväl C. G. T. som inom
C. G. T. U., men många av dessa sympati-
utvecklingen utanför parlamentet. Men vi
vilja i en nästa artikel behandla de idéella
motiven som ligga till grund för den
syndikalistiska rörelsens uppkomst, och vi
fastslå, att denna röreke genom den erfarenhet
som invunnits under ett halvt århundrades
strider för arbetareklassens befrielse blivit
stålsatta och synnerligen praktisk.*
* I universit-etskretsar finner man författare, vilka
härleda syndikalismens uppkomst frfi.ii skrifter av
sådana skriftställare som Georges jorel, Hubert
La-gardelle, E. Berth och till och med Bergson i
Frankrike, Arthur Labriola i Italien, o. s. v. Självfallet
har den verkliga revolutionära syndikalismen
uppstått i fabrikerna och verkstäderna och desB
grundsatser ha blivit formulerade på nationella och
internationella kongresser under påverkan av idéer som
kommit till uttryck under de offentliga debatterna
bland arbetarna. Så är även förhållandet i Tysk"
land där syndikalismen uppträtt senare än i västra
Europa. En enda människa som den gamle agitatorn
och organisatören Fritz Kaler i Berlin har gjort
mera för syn dikal ismens utbredning i Tyskland än
alla skriftställare tillsammans, som behandlat rörelsen
ovanifrån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
