Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Frankrikes tredje C. G. T. Av Albert Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
reaktion, vilken är demaskerad, .men även
mot klassamarbetevännernas och
marxisternas reaktion, som under mask av
arbetarerörelse är lika farlig och olycksdiger.
Har i Frankrike representerar C. G. T.
och C. G. T. V. de tvenne strömningarna
av statsanhängare inom arbetarerörelsen.
En organisk förening mellan de antistatliga
krafterna med en av dessa strömningar eller
med dem båda kan under en revolutionär
period, i vilken vi befinna oss, komma att
paralysera själva revolutionen.
Sammanslutning ger styrka. Det är sant,
men nnder förutsättning, att det är en
homogen sammanslutning under en -gemensam
fana. En sammanslutning av motstridande
och varandra sönderslitande krafter kan
endast bringa svaghet och död.”
Dessa synpunkter bå blivit de segrande,
och man har offrat enighetsdoktrinen, som
nu stod i vägen för den revolutionära
syndikalismen i Frankrike.
TTr ett manifest, som kongressen utsände
till Frankrikes arbetare, anföra vi följande:
”Kongressen är av den mening, att de proletära
krafterna måste eftersträva den nuvarande
regimens störtande och. att göra det omöjligt for de
politiska partierna att sätta sig i besittning av makten.
Kongressen konstaterar, att fascismen betraktar
den sociala friignu ifrån samma synvinkel som alla
andra system, i det den genom att anpassa
fackföreningsrörelsen söker begagna den för sina
speciella politiska syften.
Folkens nya levnadsbetingelser äro de skapande
produktivkrafternas verk, vilka genom en förening
av handens och hjärnans arbete, teknik och
vetenskap, förenade till en enhetlig organisationsplan,
befrämja framåtskridandet.
Syndikalismen skall från revolutionens början taga
band om ledningen av produktionen och
förvaltningen av det sociala livet. Till denna uppgift
måste den anpassa sina organisationer, fullkomna
sina organ och inrikta sig på att organisera
produktionen och fördelningen av bytesvaror.
C. G. T. S. E. skall uteslutande vara en
klassorganisation, som står utanför partierna och i
opposition till dem; den skall tillintetgöra privilegierna
och upprätta den sociala jämlikheten, undantränga
företagareväldet och avskaffa det individuella och
kollektiva lönesystemet..
C. G. T. S. R. har till uppgift:
) att undanry<4ca staten och kapitalismen varje
aktionsmöjlighet gen öm att sätta sig i besittning av
produktions- och bytesmedlen och fördriva deras
nuvarande besitta re;
2) att försvara de proletära erövringarna, vilka
giira det möjligt att säkerställa- den nya ordningens
bestånd;
3) att upprätthålla produktionsapparaten och
utbytet mellan stad och land och begränsa det
ekonomiska stillaståendet under besittningstagandet till
ett minimum;
4) att ersätta den tillintetgjorda staten med en
förnuftsmässig, federalistisk organisation för
produktion, utbyte och fördelning.
Förutom denna verksamhet eftersträvar
kongressen förkortning av arbetstiden, höjning av lönerna.
Den hyser dock den uppfattningen, att
uppgörel-sei na mellan företagarna och arbetarna icke få leda
till en arbetsgemenskap mellan klasserna.
Arbetsgemenskapen mellan klasserna kännetecknas genom
deltagandet i institutioner, i vilka representanter för
arbetarna, arbetsköparna och staten förena sig för
gemensamt studerande av samhällsproblemen.
Syndikalismen eftersträvar de ekonomiska
kamp-oi ganisationernas kontroll i företagen, bildandet av
driftsråd i verkstäderna, fabrikerna, kontoren, på
byggnadsplatserna etc.
Kongressen betonar på nytt, att syndikalismen
skall leva och utveckla sig i absolut oavhängighet.
C. G. T. S. R. kan endast pä basis av dagens
»tri-dev förena sina krafter med de båda a,ndr.a C. G. T.
Kongressen är av den mening, att en
ayndikalis-tfsk organisation, som står på klasskampens mark,
endast kan ha sin plats i en inteinational, som
erkänner följande grundsatser:
Syndikalismens fullständiga självständighet ock
absoluta oavhängighet i sin förvaltning, propaganda,
förberedande av aktioner, studiet av framtida strider
och organisationsformer och i själva verksamheten.
När kongressen fastställt sin ståndpunkt till den
revolutionära syndikalismens aktion på det nationella
och internationella området, proklamerar den C. GL
T. S. R:s anslutning till Internationella
Arbetare-Associationen.
Kongressen förklarar vidare, att denna
International är den logiska fortsättningen av den Första
Internationalen, liksom C. G. T. S. It. är
fortsättningen av C. G. T. från 1906,’:
Det är icke utan sitt stora intresse att
notera den förändrade ståndpunkt
Frankrikes revolutionära syndikalism intagit i
förhållandet till de politiska partierna. Medan
den gamla syndikalistiska rörelsen
visserligen betonade sin fullständiga
oavhängighet av desamma, så intog den dock praktiskt
en välvillig neutralitet. Denna neutralitet
har hos gamla C. G. T. utbytts med ett
samarbete med såväl socialdemokraterna som de
demokratiska politikerna över huvud taget;
och hos C. G. T. 17. har den utbytts.med
ett faktiskt vasallskap under kommunistiska
partiet. C. G. T. S. R. proklamerar där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
