Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Driftsråd och syndikalism. Av Augustin Souchy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Diiftsråd ocQ syndikalism.
Av Augustin Soucfiy.
Rådsidén, som fick sitt genom-
brott med den tyska och. ryska
revolutionen, utbredde sig med otrolig snabbhet,
men trängdes senare undan, och i dag
återstår icke stort mera än hågkomsten av
bonde-och soldatråden. I Tyskland kommo de
gamla myndigheterna med socialdemokraternas
hjälp åter till makten. Massorna, som
trodde på de nya männen, läto narra sig och
avleddes från tanken att helt och genom
egen kraft och egna organ och utan hjälp
av den borgerliga staten uppbygga den nya
sociala ordningen. I Ryssland, där
sovjet-eller rådsrepubliken hävdade sig, förlorade
snart nog råden sin betydelse och sitt
inflytande på grund av det kommunistiska
partiets ensamherravälde, och numera består
Rådsryssland blott till namnet. Arbetare och
bönder ha lika litet att säga till om i
Ryss-1 land som i något kapitalistiskt land, trots
kvarlevorna av rådsinstitutionerna. Till och
med driftsråden befinna sig fullständigt i
händerna på de kommunistiska driftcellerna.
I Tyskland liade rådsidén blivit populär
vid den gamla, regimens sammanstörtande.
Soldater och arbetare i stad och på land
valde råd. Dessa revolutionära
arbetareråd tillsattes genom av arbetarna i
företagen förrättade val, samt genom val av
soldaternas representanter. Alla Berlins
revolutionära råd tillsammans bildade
Verkställande Rådet (Vollzugsrat), som spelade
en icke obetydlig roll. Råden på alla de
olika platserna valde sina representanter
till arbetare- och soldatrådens allmänna
kongress, och från denna utgick
arbetare-och soldatrådens Centralråd, vilket tillsatte
den nya regeringen av folkkommissarier och
kontrollerade den gamla regeringens
förvaltningsorgan, men för övrigt icke vågade
förgripa sig på de gamla
statsinrättningarna, utan läto dem bestå i ein. tidigare form.
Härvidlag begicks det ett stort fel, som
sknlle komma att svårt hämna sig på den
tyska arbetareklassen, och som framför allt
skulle bereda själva rådsidén en säker
ändalykt.
Den av rådskongressens centralråd
tillsatta regeringen bestod av tro representanter
för den gamla social demokratien och tre
från det oavhängiga socialdemokratiska
partiet. På grund av oroligheterna den 23 och
24 december 1918 utträdde de oavhängiga
socialdemokraterna nr regeringen och
hÖ-gersocialistema insatte sina medlemmar i de
avgångnas ställe. Denna regering stod icke
länge pa rådsidéns grundval utan
förberedde på det mest energiska sätt valen till
nationalförsamlingen. Därmed var icke blott
den tyska revolutionens öde beseglat, men
även. rådsidéns.
Den revolutionära rörelse, som i rådsidén
fann sitt ideella uttryek och i
rådsorgani-sationen sitt materiella förkroppsligande,
blev tillbaka trängd genom en allmän
valrörelse, som knappast skiljde sig från de
vanliga parlamentsvalen. Valen företogos
på grundval av de bestående, kapitalistiska
egendomsförhållandena och det
kapitalistiska produktionssystemet. Den, borgerliga
staten hade kunnat hävda sig tack vare
högersocialdemokraternas borgerliga inriktning
och blev genom nationalförsamlingens
faktum erkänd av folkets majoritet. Endast en
revolutionär minoritet bestående av
sparta-kister, syndikalister och anarkister försökte
göra motstånd mot en tillbakagång till
borgerliga förhållanden och fortsätta att driva
revolutionen vidare i rådsidens riktning.
Detta försök misslyckades, Noske segrade,
och därmed triumferade den borgerliga
staten över den revolutionära rörelsen.
Nu var rådens makt slutgiltigt bruten.
De måste avträda från den politiska skåde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
