Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsfred och ryska Napoleonsdrömmar. Av G. H:son Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en val inövad och utrustad armé, vars
användning och ändamål svårligen kunna
vara tvivel underkastade så länge främmande
stater ännu hålla kinesiskt territorium i
sitt våld, därför hava Europas stormakter
helt och hållet att tacka sin egen
rovgirig-het och sina folkrättsbrott”. (Kleen,
Mel-lanfolklig rätt, I, s. 237.)*
Interventionen är oftast ett svepskäl för
ernående av ekonomiska och jwlitiska
fördelar for den stat eller de stater vilka
intervenera i den kränkta rättens namn. Alla
uppträda de som beskyddare, ehuru de i
själva verket icke äro stort mer eller
annat än inkräktare. Sovjetrysslands
intervention i Kina. må vara det ryska
kommunistpartiet som regeringsmakt till gagn,
ehuru tvivelaktigt, men till gagn för
världsfreden kan den djupare sett näppeligen
sägas vara. Från Kanton, traktathamnen
i Sydkina, är det icke långt till Indien, vars
nationalistisk;}, rörelse är besläktad med den
kinesiska, jiationalitet-srörelsen, båda
havande till mål att göra sig kvitt oket under de
främmande stormakterna, deras
exploatering och utsugning av befolkningen. Från
Indien är vägen icke heller så lång till
Persien. Och sålunda kan Sovjetrysslands
regeringsmakt steg för steg utvidga sin
intervention i ett bestämt syfte att bli det nya
världsamhällr.ts världshärskare, med vilken
framgång får tiden visa.
Under så föga. stabiliserade förhållanden,
vari Sovjetryssland ekonomiskt befinner sig,
skulle det aldrig självmant inlåta sig i
* Man kan på fulllt allvar tvivla på huruvida
Sverge äger någon bildnragsintelligens som har
större vyer än det konventionellt inlärda och akademiskt
sanktionerade när en så betydande
folkrättsförfatta-re som Kleen är så okänd och obeaktad som han är.
För mig står han som den utan jämförelse enda
verkligt stora författare vi äga i vår» dagars
Sverge på det samhällssrättsliga området i fråga om
synvidd, nya dristiga synpunkter och hans stora
arbetens positiva innehåll. Vad veta de svenska
folk-bildningscirklama och fredsföreningarna om Kleen?
Absolut ingenting. Under krigsåren utkommo av
Wigforss och Steffen tvåbandsstarka böcker om krig
och kultur, men om en &ådan universalforfattare som
Kleen visste de ingenting. Svenska Dagbladet
åberopade under de åren med förkärlek en
folkrätts-författare i Argentina, ehuru en minst lika stor
folkrättsförfattare finns inom landets egna gränser.
Sedan vi i en anonym skrivelse till redaktionen
påpekat hans existens, kunde vi få se honom äntligen
upptagen i den av tidningen föranstaltade enquéten
om ett antal märkesmäns uttalanden beträffande
världskulturen och kriget.
vare sig utmattande försvars- eller
anfallskrig — det skulle säkerligen betyda den
oformliga kolossens vara eller icke vara —i
vart fall ar det starkt rustat för krig och
man vet aldrig vart det diplomatiska
rävspelet kan leda. Med eller utan krig skall
det, stött på sin röda armé och den övriga
reguljära hären, fortsätta att arbeta på sin
makts utvidgning. Rustat som det är för
eventuella krig, är och förblir det under
alla omständigheter världsfredens stora
en-fant terrible (förskräckliga barn).
Den s. k. imperialfeåeralismen är ej
annat än förstorandet av egen imperialistisk
makt, såsom England, som sedan 1884, då
där bildades en ”Imperial federation
Lea-gue”, haft i tankarna en fastare
sammanslutning mellan sig och sina &. k. biländer —
Kanada, Australien, Newzeeland och
Sydafrika — genom att under formen av en
federalregering upprätta ett ”imperiellt”
parlament för imperiets legala angelägenheter,
då Westminsterparlamentct i London skulle
bli ett parlament endast för örikets ”lokala7’
angelägenheter. Skull^ Sovjetryssland* även
ha i tankarna en likriande plan, ett
pan-(all-) Asien under rysk hegemoni?
Till slut etfc litet tillägg som vi kunna
kalla
SaJnti ingens avskär ning.
En tankemetod som i dag flitigt odlas
är abstraktionen, rationaliseringen som den
även kallas. Den ha.r även framställts som
en historisk kamp mellan beslöjande och
avslöjande ideologier. Kännetecknande för
densamma är att skäl anföras för våra
handlingar, som äro andra än de verkliga
eller kanske bättre uttryckt
undertryckandet eller frånskiljandet av alla sådana
fakta som kunna vara för en sak
komprometterande eller som ställa dem i ogynnsam
belysning. Man döljer den verkliga
grunden för ett handlingssätt och ersätter den
med en konstgjord sådan. Man ger t. ex.
på det politiska området patriotism,
fosterlandskärlek, frihet, demokrati m. fl.
politiska begrepp ett förskönande skimmer,
ehuru bakom dem kan ligga och ligga
oftast hos individer, partier och klasser, ja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
