Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Världsfred och ryska Napoleonsdrömmar. Av G. H:son Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pen i hand skydda revolutionen tillkommer
blott arbetarna”, heter det vidare i samma
författning. De icke arbetande elementen
fylla andra militära plikter. När den stod
på höjden av sin numerär eller år 1920 var
den röda arméns antal 5,300,000, sjönk 1921
till 1,600,000, 1922 till 825,000, 1923 till
610,000 och var hela styrkan 1926 562
tusen. Huruvida vederbörande 0 den
tillfälligt; organiserade röda armén verkligen
avsett att göra en mönstergill första
klassens krigsmakt genom arméns
målmedvetna systematiska utbildning till en
fullständigt yrkesmässig stående armé kan vara
svårt att säga sin mening gm, ehuru man
även från högre ort låtit förstå, att så
verkligen vore fallet. På andra håll påstås
meningen slutligen vara att reorganisera hela
armén i en frivillig* milis. Rödarmé ljuder
dock som ett fält- eller krigsrop, som
något mer och annat än en milis. Allryska
sovjetrepublikens planer mynna efter alla
tecken att döma dock ut i åstadkommandet
av ett all rysk t värld simperium i stil med
det gamla romerska imperiet, som även stod
som förebild för Napoleon. Liksom all makt
utgick från staden Rom, skall all makt,
tänker man visst, utgå från staden Moskva.
Kan Sovjetrysslands regeringsmakt
verkligen intala sig att världsfreden genom en
dylik krigspolitik skall kunna främjas? Det
kan omöjligen vara fallet. Den allryska
sovjetrepubliken kan medelst en sådan
tankegång ej bli annat än samma oroende
faktor i värld sumgänge t folken emellan som
det gamla tsardömet alltid varit för sin tid,
säger den sig också föra fredspolitik, men
måste, så länge de mot sovjetrepubliken
fientliga stormakterna driva uteslutande
krigspolitik, rusta och vara beredd, alldeles
vad Tyskland också säger, trots av
Versailles avväpnat, i ”Nationernas förbund”.
Allryska sovjetrepubliken måste givetvis stå
som ”en fara för freden” för hela den
övriga borgerliga världen när den efter
krigskonstens alla regler rustar i stället för
avväpnar.* Allrysslands militärorganisation
* Jfr. Albert Jensens avslöjande av Bucharins
raacchiavellist i skt-tsaristiskt allians pol i tik i hans
artikel ”Militarismen och socialismen” i förra numret.
och stånd smässiga rustning eggar till
fortsatta rustningar på motsatta, lika mäktiga
håll i den väpnade fredens namn. En
verkligt effektiv, slutgiltig avrustning blir
sålunda endast ett önskemål undanskjutet
till avlägsna tider.
Uppträder så Sovjetryssland liksom förut
Tsarryssland som en
Intemntionsiroakt,
såsom nu i Kina, så visar även det varåt
rift pekar.
Intervention vill sii ga: en eller flera
staters inblandning eller mellankomsl i andra
staters förhållanden, exempelvis till skydd
för trosförvanter, .såsom t. ex. Gustav den
andre Adolfs intervenering i Tyskland for
trosfriheten;
eller i syfte att nedslå folkrörelser, såsom
dynastiernas intervenering i Frankrike mot
franska revolutionens nya statsförfattning
som förmenades vara stridande mot hela
det dåvarande ”statssamfunds lugn” och i
dag stormakternas intervenering till bolsje-
v i smens b ek ämp ande;
eller för att därigenom skörda
ekonomiska fördelar, såsom då England i förra
århundradet överföll och bekrigade Kina för
att med våld tvinga det att till landets
skada införa, opium som berusningsmedel,
varav ”det kinesiska folket förstördes, men av
vars försäljning den eupropeiska
stormakten och dess köpmän ville skörda
penningvinst” (Kleen);
eller till skydd för den s. k.
framlings-rätten, d. v. s. till skydd för de främlingar
tillkommande rättigheterna i en
främmande stat vare sig det gäller ambassader,
konsuler eller enskilda, såsom i skrivande stund
nu i Kina.
England, av Kleen bedömt som ”den
nation som mest av alla angripit andra folk
med krig”, ha vi särkilt i dess egenskap av
intervention sm akt att ta ek a för att även
den kinesiska nationen utbildat sig
militärisk! under japansk ledning. ”Att det
ursprungligen fredliga, och okrigiska Kina”
— lyda Kleens kraftfulla ord — ”drivits in
på vägen till att bli en stor militärmakt med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
