Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nationalrevolutionära rörelsen i Kina. Av Albert Jensen. IV, V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den na fionalrevoluilonära rörel*
sen i Kina.
Av Albert Jensen.
IV.
VI FINNA SÅLEDES EN
SYNNER-ligen komplicerad «>ch tilltrasslad
situation i Kina. Vi finna en mångfald
varandra korsande intressen och strävanden.
Vi finna strävandet att samla Kina under
ett nytt kejsarvälde med säte i Peking och
grundat på ett reaktionärt militärvälde. Vi
finna den nationalrevolutionära
frihetsrörelsen, intill för kort tid tillbaka enhetligt
samlad under koumingtangpartiets ledning.
Vi finna de imperialistiska makternas
strävan att förvandla det väldiga Kina till en
koloni, där var och en av de rivaliserande
makterna hoppas få det fetaste stycket,
helst hela stycket. Vi finn& hur i
militär-politiskt avseende allt är flytande i Kina.
Allianser och kontraallianser mellan de
stridande generalerna bildas och upplösas
varannan dag. De som i går voro allierade
äro i dag fiender, och dc som i går
bekämpade varandra ingå. i dag förhund. Ingen
kan med visshet förutsäga de
militärpolitiska styrkeförhållandenas gestaltning om en
vecka, ty nästan varje dag bjuder
överraskande förändringar. Generaler och arméer
synes-vara. varor pa handel smarknaden. De
militära befälhavarna synes kunna suveränt
I estämma över sina trupper, som blint följa
ledarna, när de blott få sin sold, ett
förhållande som lämnar den allra största
tummelplats för generalernas personliga
ambition, ärelystnad och maktsträvan. Även
inom den nationalrevolutionära rörelsen
synes detta förhållande göra sig gällande lika
starkt, som hland do andra
militärbefälhavarna. Tsjang-kai-shek, som var de
natio-n alrevolutionäras främsta militära kraft,
sprängde den nationalrevolutionära armén
för att operera på. egen hand, befrämja
personliga napoleonsdrömmar och göra front
mot det revolutionära proletariatet. Den
kristne Peng allierade sig först med den efter
Tejang-kai-sheks avfall försvagade
kou-mingtangregeringen, som tagit säte i
Han-kau, för att därefter söka samarbete med
Tsjang-kai-shek. Hankauregermgens
general Hu Chen följde nyligen Tsjangs
exempel, gjorde statsknpp. Allt synes vara
flytande även här, där eljest de nationella
frihetssträvandena borde kunnat vara ett
sammanhållande kitt. De fronderande
nationalrevolutionära generalerna ha
förhandlat såväl med Tsjang-Tso-lin*, med vilken
de föra krig, liksom de knutit förbindelser
med de imperialistiska regeringarna, från
vars herravälde de skulle befria Kina. Allt
förefaller i militärpolitiskt avseende vara
fullkomligt oberäkneligt.
Och likväl äro dessa de
nationalrevolutio-nära generalernas förräderi icke bara
tillfälligheter. De markera en ny fas i den
kinesiska revolutionen, den fas där de
na-tionalrevoluUonäm elementen upplösas i
sina klassbeståndfidelar, där klasskampen
upplöser koumingtangpartiet och den kinesiska
borgarklassen hellre kastar sig i armarna
på feodalherramas Tsjang-tso-lin och de
imperialistiska stormakterna för att söka en
kompromiss, hellre än att samman med det
kinesiska honde- och industriproletariatet
frammana krafter som leda till en social
revolution.
Det nationalrevolutionära folkpartiet,
Koumingtang, som uppstod under
världskriget som en samlare av alla de element
från olika samhällslager, vilka strävade ef-
* Nämnas bör i detta sammanhang, att
Tsjang-tso-lin, sedan förra artikeln publicerades, dragit in
i Peking och l&tit utropa sig till diktator över Kord-.
Kina.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
