Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nationalrevolutionära rörelsen i Kina. Av Albert Jensen. IV, V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ter Kinas nationella oberoende, bestod till
en början huvudsakligen av småborgerliga
element. De insågo emellertid snart nog,
att Kina aldrig kunde bli befriat från de
imperialistiska makternas herravälde utan
folkets medverkan: bondemassorna och
arbetarna måste med i den aktiva kampen.
Det kinesiska folket består till 80 procent
av bönder. 350 miljoner människor
angi-ves ha sin sysselsättning vid jordbruket.
Framförallt är det denna massa, som
kommer att bli utslagsgivande i framtiden.
Därtill komma industriarbetarna och massan
av småhantverkare. Därför slungade
Kou-mingtang ut lösenordet: Kina åt bönderna
och arbetarna, och på denna limpinne
fångade nationalisterna de proletära elementen.
Koumingtang växte nu och drog massorna
med i sin aktion.
Men Koumingtangpartiet blev på detta
sätt en sammanslutning, brokig som ett
lapptäcke. Det blev ett sannskyldigt
konglomerat av skilda samhällsintressen,
nationalistiskt sammankittade. Här fanns
kapitalister och rena proletärer, småborgare och
intellektuella, bönder och feodalherrar,
lö-neslavar och arbetsköpare, statstillbedjare
och statsfiender, borgerliga radikaler och
socialrevolutionärer, militaristetr och
anti-militarister, etc. Det var uppenbart, att
denna samling en dag måste sprängas
sönder i sina sociala beståndsdelar, sprängas
efter klasslinjer. Det nationalistiska
intresset, som de hade gemensamt, kunde icke
i längden hålla dem samman.
Klassmotsättningarna, de ekonomiska
intressemotsättningarna måste förr eller senare anmäla sig
och resa Koumingtangs olika sociala schikt
till kamp emot varandra. Det var
uppenbart, att partiets innehavare av stora
jorddomäner icke hade samma sociala intressen
som de jordlösa bönderna, att affärsmännen
icke hade samma intressen som sina lönade
biträden, att de industriella företagarna
icke hade gemensamma intressen med sina
lö-neslavar, även om de alla tillhörde samma
parti. Den radikala bourgeoisien behövde
massorna till att göra en revolution, som
gjorde borgerskapet til innehavare av
samhällsmakten också politiskt. Något annat
syfte hade icke borgarklassen med sina
strävanden inom Koumingtang, bortsett från ett
försvinnande schikt av socialister.
Men att väcka massorna till revolutionär
verksamhet måste medföra en fara, som icke
borgarklassen helt varit medveten om.
Bondemassorna, som under tidernas lopp bivit
berövade jorden av feodalherrarna, började
att kräva besittningsrätt över den jord, som
de odlade med sin möda. Industriarbetarna
började kräva sin anpart av de rikedomar
de skapade med sitt arbete. Och när
massorna blivit beväpnade i etor utsträckning
i och för den nationella frihetskampen,
började de känna sig som en makt, som också
kunde kämpa för den soicala friheten. Och
här måste det brista — och det brast.
V.
Den borgerliga pressen, som oförtjänt
vilja ge kommunisterna förtjänsten av alla
revolutionära rörelser i världen, söka även
framställa den kinesiska revolutionen som
Moskwas verk. Orimligheten härav
framgår redan av det faktum, att den
national-revolutionära strömningen i Kina är
mycket äldre än den ryska revolutionen. Säkert
är emellertid, att ^rörelsen rönt ett starkt
inflytande från bolsijevikerna, sedian dessa
kom till makten i Ryssland. Isynnerhet
sedan bolsjevikerna sågo sina förhoppningar
om världsrevolutionens utbrytande i de
västeuropeiska länderna gäckade, ty detta
föranledde Moskwa att rikta sina
förhoppningar och ansträngningar österut, isynnerhet
som härigenom England kunde drabbas på
det mest kännbara sätt, England som stod
bakom alla de vita arméer, som sändes mot
den ryska revolutionen.
Mbskwas inblandning i den
nationalrevo-lutionära rörelsen i Kina har näppeligen
befrämjat bonde- och arbetaremassornas
sociala frihetssträvanden därstädes. Den
na-tionalrevolutionära frihetsrörelsen i Kina
blev för Moskwa en faktor i Rysslands
utrikespolitik. Det gällde icke att resa det
kinesiska proletariatet till kamp mot sina
utsugare oavsett av vilken nationalitet de
voro, antingen de voro kineser, engelsmän
eller någonting annat. Det gällde att sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
