Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det federativa Schweiz som motbild till den ryska imperialistiska statsfederationen. Av G. H:son Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rättssubjekt (vad även Kleen anser
möjligt), fast en sådan omvandling- till sin
natur är ytterst revolutionär.
Rysk och schweizisk, centralistisk och
decentraliserad regeringsfederctlism. Om
Schweiz’ federativa republik har sagts att
efter 1848 och 1874 års revidering av
för-biuidsakten har förbundets institutioner och
administration alltmer centraliserats på
bekostnad av den tidigare decentralisering som
varit utmärkande för förhållandet mellan
förbundet och dess medlemmar, kantonerna,
varigenom kantonerna förlorat alltmera av
sin frihet och självständighet. En sanning
med modifikation är i vart fall detta
påstående; det är sant endast i en viss
federalistisk mening. Det beror dock alltid på
hur ärendena och förvaltningen äro
fördelade och hur de handhavas. Ett folk, som
har det slutgiltiga avgörandet angående
förbundsaktens karaktär i sin hand,
centraliseras icke genom någon regerings eller
centralmakts allenastyre. Äro kantonerna
bundna genom vissa i förbundsakten resp.
förbundsförfattningen givna föreskrifter, så
är förbundsrådet (regeringen) å sin sida
ävenledes icke mindre bundet av" folkets
egen vilja ocb egna önskningar. Lägges
under förbundet angelägenheter, sådana som
att bestämma, mått, mål och vikt, att
utöva tillsyn över vattenbyggnader och
skogs-väsendet i alperna, att lagstifta för
järnvägar, post-, telegraf- och myntväsendet,
litterär äganderätt o. s. v., så är detta i
själva verket ett tillgodoseende av
likstäl-lighetsprincipen, varav alla ha eller skola
ha gagn, men knappast centralistiska
påfund, helst som kantonerna ha sig
förbehållet viss delaktighet i några av dessa
angelägenheter, såsom t. ex. avslutande av
traktater, i synnerhet tull- och
handels-traktater med utlandet blott de icke
innehålla något som strider mot
fÖrbundsin-tressena eller andra kantoners rätt.
I sakens natur ligger att, då en
federation är en högre enhet än en kanton, en
provins, en kommun eller en krets som
primärsamhällen, måste även de i federationen
ingående elementen eller landsdelarna till
en viss grad vara underkastade den högTe
enhetens föreskrifter, dock har väl till
märkandes utan att de lägre, säga vi bättre,
de samordnade mindre enheterna skola
behöva uppge sin frihet, sin självständighet,
sin självbestämmanderätt evad rör deras
egna angelägenheter. Kantonerna i Schweiz
äro inga, en stats eller en statsmakts
lydorgan, vilkas bestämmelse det är att utföra
de order de motta därifrån eller vilkas
beslut-och åtgöranden omarbetas av
ämbets-mannamässiga centralorgan.
Decentralisa-tionen går tvärtom ut på att ge de lokala
organen, här kantonerna, en så
självständig ställning som möjligt och att i största
möjliga grad lägga avgörandena av deras
angelägenheter i deras hand. Kantonerna
ha därför också sin egen självständiga
styrelse och förvaltning, sina egna lagar, sitt
eget rättsväsen, ja t. o. m. sin egen lilla
milis på 300 man. Kantonerna äro
självständiga om icke fullt oavhängiga. I vår
tids livliga samfärdsel folken emellan är
isolering något otänkbart, ja en orimlighet;
och sålunda äro folk och landsdelar av
varandra beroende. Samfärdseln mellan land
och folk föder även gemensamhetsintressen;
om dessa kunna alla enas, försåvitt alla ha
ett påtagligt gemensamt gagn därav.
Yi kunna instämma med Kleen däri, att
federationen är naturligare än helstaten,
vilket bevisas redan därav att samhällena
ha uppstått ur smärre samhällen. En av
federalismens grundsatser kunna vi efter
Quiding formulerade sålunda: ett större
distrikts lagar stå i gällande kraft före det
närmast mindre distriktets, såsom t. ex. i
den nordamerikanska unionen , var est var
och en av de förenade staterna är
självständig i allt som icke hör till unionens
maktområde ellei’, som i det schweiziska
edsförbundet, där varje kanton är en
självständig republik i allt som ej hör till
för-bundsrepublikens verksamhetsområde.
Ärenden och vissa förvaltningsgrenar kunna
vara mest betjänta på grund av deras
allmännare beskaffenhet (utrikesärenden m.
ra.) att upplåtas åt därtill tjänliga organ.
Det av Quiding tänkta världssamhället är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
