Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Det federativa Schweiz som motbild till den ryska imperialistiska statsfederationen. Av G. H:son Holmberg - Revolten i Wien. Av Albert Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Revolten i Wien.
FÖRSPELET.
DEN 30 JANUARI 1927 INSKREV
det österrikiska Frontkämpferbund ett
nytt datum i den fascistiska rörelsens
historia. J. Schattendorf samlades den
fascistiska reaktionens riddarvakt till
demonstration, för att erinra arbetarna om sin
existens. De socialdemokratiska arbetarna
i Österrike ha till sitt värn skapat en
kon-traorganisation, Sckutzbund, som icke var
mindre angelägen om att erinra fascisterna
om sin existens. Så kom det sig, att när
arbetarnas Sehutzbund drog förbi den plats,
där fascisterna samlats, dessa senare
besköto de förbidragande arbetarna med re-
uppbyggt nerifrån uppåt med en rad
mellan organisationer mellan den minsta
sam-hällsenheten, kretsen, och det stora
världsriket. ”Hade", säger han, ”de
ursprungliga små samhällena fått utveckla sig enligt
sin natur, så skulle dessa, liksom
individerna för ömsesidig hjälp förenade sig till
kretssamhälle, med avseende på vissa
samhällsangelägenheter, vilka bäst skötas i mer
eller mindre stor utsträckning, förenat sig
till allt större distrikter”.
När Proudhon 1861 skrev sin lilla
avhandling ”Den federativa principen”
(översatt av Emil Agge och införd i Brand, årg.
1917), hade han huvudsakligen det
federativa Schweiz till förebild, i synnerhet tiden
före 1848. Han tänkte sig fria
associationer sins emellan förbundna genom fördrag,
d. v. s. kontrakt såsom den enda giltiga
rättsprincipen folk och organisationer
emellan (se artikeln Från statstvång till fria
kontrakt i förra årgången av denna
tidskrift) .
Hans discipel Bakunin föreslog en
federation av kommuner i provinser,
provinserna i nationer, nationerna i Europas
förenade stater, vilken idé av honom sedan
om-gjordes till en allmän arbetskonfederation,
organiserad nerifrån uppåt medelst en fri
sammanslutning av syndikat i lokala
federationer, de lokala federationerna i
distrikts- eller nationella federationer,
natio-nalfederationerna i ett internationellt
förbund, syndikalismens ”one big union”.
Sovjetryssland har uppstått, som vi sågo
i förra artikeln, genom sammanslagning av
guvernement, av stater och republiker, till
förbundsrepubliker, förbundsrepublikema
förenade i en allrysk Sovjetunion. Det är
genom sådana sammanslutningar som
utvecklingen skrider mot världssamhället,
vilket visserligen kan vara olika tänkt ifråga
såväl om organisa tion ssättet som om de
mänskliga fri- och rättigheterna, I den
allmänna bokliga eller litterära diskussionen
om ett framtida världsförbund av allt
större samhällen har Quiding infört ett helt
nytt moment, socialistiskt till sin innebörd,
nämligen att endast primärsamhällena, vad
namn de nu må ha, skola besitta egendom,
under det att ”överdistrikten”, de över dem
stående allt större samhällsorganisationerna
skola varken äga territorium eller annan
egendom an vad som är nödvändigt (t, ex.
bostadshus m. m.) för deras verksamhet
som förvaltnings- eller regeringsorgan,
varigenom de allt ohyggligare krigen och
staternas annekteringar av länder och folk
skulle förekommas. — I och för sig en
genialisk tanke!
Schweiz är ett världssamhälle i miniatyr
eller åtminstone embryot till ett sådant.*
* Om världssamhället skrev Kleen i ett av honom
1884—85 utgivet stort verk om natuTrätten: Frå-
gan ora världssamhället (han tänker på en
världsstat) blir en fråga om världsintressena, huruvida
det finnes eller kommer att finnas världsintressen,
vilka sammanbinda alla civiliserade atater och
nationer till en universell samfällighet... Sådana
världsintressen finnas redan nu; och de tilltaga
oupphörligt. i vikt och mängd till den grad att man
därav måste sluta till en likaledes i innerlighet.
tilltagande universell samhällskropps slutliga bildande
för deras stull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
