Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigets avskaffande. Av Gustav Sjöström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
händer, är, att telegrafen vilken dag som
helst kan bringa oss bud om ett
återupprepande av samma djävulska attentat mot
folkens fredliga id och liv, som företogs 1914.
Vad visar detta annat än, att det med
versaillesfreden skapade Nationernas
förbund icke lyckats draga upp krigets rötter,
utan att dessa fortfarande suga tillräcklig
näring ur själva det system, den
privatka-pitalistiska produktions- och
samhällsordningen, vilket med undantag for Ryssland,
lämnades i fullständigt orubbat bo efter
kriget.
Det problem, som här skulle behandlas, är
huruvida kriget kan bekämpas genom
åstadkommandet a,v ett internationellt parlament
och ett internationellt rättsinstitut, som
efter juridiska grunder har att avgöra om
ett krig är tillåtet eller icke.
Det är icke tu tal om att icke snart sagt
varje form av internationella förbindelser
i mer eller mindre grad bidraga till att
närma folken i olika länder till varandra.
Åtminstone torde man utan tvekan kunna
fastslå, att sa blir förhållandet beträffande alla
de förbindelser av internationell karaktär,
som ha mänskliga och humanistiska
utgångspunkter och syften. Liksom delarna
i till större nationella enheter förenade
landskap, exemepelvis landskapen i Sverge,
borteliminerat friktionen de människor
emellan, som befolka desamma, så skall man,
utan att taga alltför mycket miste, kunna
fastslå, att en till en internationell
intressegemenskap förenad mänsklighet skall
borteliminera faktorer av folkpsykologisk,
materiell eller fysisk art, som tidigare i icke
ringa grad bidragit till att framkalla
blod-drypande konflikter mellan de nationella
enheterna.
Det är obestridligt, att de blodiga
drabbningar, som förr ingalunda voro ovanliga
i landskap sfolkens uppgörelser med
varandra äro definitivt uppgivna som
umgängesform, trots att det ännu någon gång kan
komma till en knytnävsbatalj mellan olika
byinnevånare.
Ingen tid har i högre grad än de senaste
decennierna, vi genomlevat, uppburits av
internationell samverkan. Uppfinnigarna
på alla områden, icke minst vad det gäller
kommunikationer av olika slag, ha förkortat
avstånden mellan oerhört långt avskilda
världsdelar och därmed också på ett så
kraftfullt satt, kraftfullare än alla
rätts-teorier om människornas samhörighet,
närmat människorna till varandra. Och detta
är icke minst betydelsefullt i
arbetareklassens strävan att kultivera den värld, som
den kapitalistiska samhällsordningen gjort
till ett blodigt helvete för människorna att
leva uti.
För åstadkommande av den fred mellan
människorna, världen så hårt är i behov av,
har versaillesfreden totalt misslyckats, det
visar oss det nuvarande tillståndet i
världen. Don har fört fredsarbetet in på
avvägar. Den har arbetat med en falsk
hypotes, den nämligen, att fredens
genomförande är en rättssak, trots kriget självt har.
sina starkaste rötter i den på rovdrift av
mänskligt arbete och på profit inställda
produktiva verksamheten i samhällena, och att
det i detta tillstånd, alla rättsliga
freds-traktater till trots, har sin främsta näring.
Den rättsteoretiska sidan av problemet har
emellertid haft en utomordentlig förmåga
att fånga icke mindre juridikens alla
spetsborgare än även idealistiskt betonade
människor, vilkas ärliga fredsträngtan och
ävenledes arbete för freden vi icke ha anledning
att kasta den minsta skugga av tvivel över.
Icke dess mindre framtvingas därför den
frågan till besvarande, huruvida
världsfreden kan vinnas genom skapandet antingen
av ett internationellt parlament, till
arbetssätt och innehåll lika de nationella
parlamenten, eller av ett internationellt
rättsinstitut, som har att arbeta efter ungefär
samma linjer som under- och
överdomstolarna i respektive länder.
Vid en akademisk diskussion i Lund strax
efter tanken på ett nationernas förbund blev
aktuell, betraktade inledaren detta projekt
som en betydelsefull inlednig till skapandet
av fred, och med icke ringa förtjusning
dröjde han vid tanken på ett internationellt
rättsinstitut, som hade att döma den eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
