Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigets avskaffande. Av Gustav Sjöström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
■de, som med krigiska åtgärder störde
folkens fredliga, arbetsamma vardagsid.
Så helt gick denne talare i bräschen för
denna sak, at han glömde se den från mera
än en sida: rättsfilosofiens och juridikens
enkla synvinkel. Men det behövdes endast
ett spörsmål om på vad satt det skulle vara
möjligt att skapa ett homogent
internationellt rättsinstitut, bildat av de olika
nationerna, vilka, med undantag för en
enhetlig uppfattning om okränkbarheten i det
kapitalistiska ägandet av de
produktionsmedel människorna måste använda för att
kunna leva, likväl skilja sig avsevärt i
rättsliga avseenden, och eftertankens
kran-ka blekhet ersatte det rödblommiga och
friska uttryck, som förlänats av en
idealiserad uppfattning om, att det kan givas
en så stark rätt i ett kapitalistiskt ordnat
samhälle, att enbart denna rättsinställning
i och för sig skulle vara ett korrektiv starkt
nog till att förhindra krigets förbrytelse.
Om någon hypotes lider av svaghet, så
gör denna. Vilket land f. ö. ar utan
rättsligt, d. v. s. juridiskt rättsligt ”ordnade’’
förhållanden? Likväl begås icke dess
mindre rent formellt varje dag rena
justitie-förbrytelser mot denna rätt, vilket ju
ingen kan blunda för. Och socialt sett är
mod denna rätt orättvisorna mot den
egendomslö sa klassen framför allt satta i
system. Enbart med denna erinran finnes
det ingen trasa kvar av hypotesen, med
vilken man ens allvarligt kan arbeta. Med
de nationella parlamenten är det på
enahanda sätt. Överallt ha i dessa
”demokratin gjort sitt genombrott”! Och här i
Sverge åtnjuta vi fördelarna av detta av
socialdemokrater förskönade ”genombrott” i
form av de grövsta sociala orättvisor. Hur
skall dä det internationella parlament se
ut, som, alltjämt med bibehållandet av det
bestående samhällssystemet, skall ha till
uppgift att utforma den sociala och
politiska rättvisa, med vilken världen i övrigt
skall ledas? Kunna vi icke så väl först
som sist övergiva all religiös tro på att få
ändring i det formella rättstillståndet i
världen, så länge icke grundvalen för denna
rätts tillvaro ändrats? Om tilläventyrs
ännu en del äro fångna av naiva
förhoppningar och fortfarande hysa tillit till viljan
och förmågan hos Nationernas förbund och
alla dess institut att komma kriget till
livs och draga upp dess rötter, så torde
ett av dessa institut, den nyligen i Geneve
hållna ekonomiska konferensen, ha gett ett
svar, som bör kännas som en obehaglig
kalldusch Över alla dylika i det tomma intet
svävande illusioner.
I den ekonomiska konferensen, som
under N. F:s ledning är ett representativt
uttryck för de kapitalistiska intressena i
världen, har man vid den nu senast avhållna
sessionen haft att taga ståndpunkt till två
så viktiga frågor för allt mänskligt liv som:
välstånd och världsfred. Jag hoppas att
läsaren inte skrattar åt det förhållandet, att
representanter för den världskapitalism, som
1914 etablerade världskriget, nu sitta som
oskuldsvita änglar och låtsas inför all
världen överlägga om hur och på vad sätt det
skall lyckas skapa välstånd och världsfred åt
folken!
Alltnog, denna ekonomiska konferens har
i en del resolutioner sagt sin mening i två
stora frågor. Och i en officiell
kommuniké heter det om innehållet i
resolutionerna:
”Den första av do allmänna resolutionerna
fastslår, att världsfredens bibeh&llande i väsentlig grad
beror av de principer, efter vilka de enskilda
staternas ekonomiska politik inriktas och fullföljes, och
i oTd föran dens avslutningstal framhölls särskilt, att
’ingen organisation för slitande av internationella
tvister kan vara ett pålitligt verktyg fijr fredens
bevarande, om den ekonomiska politiken utvecMar
sig i sådan riktning, att det icke blott uppstår
djupa ekonomiska intressemotsatser mellan de olika
grupperna av världens befolkning, utan även skapas
en känsla av att outhärdliga övergrepp och orättvisor
begås.”
För första gången har man fått ett ärligt
uttalande. Radikalt avslöjas detta nakna
faktum, att så länge den
privatkapitalistiska produktionspolitiken är det avgörande
för alla länders kommersiella inställning till
varandra, så länge kan icke kriget
förhindras, så länge är världsfreden en chimär, så
länge kan intet välstånd komma till stånd,
och så länge ha folken att frukta att när
som helst bli kastade ut för att mörda och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
