Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Brott och straff. Av Elise Ottesen-Jensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de fattiga, som lärde andra människor att
mörda, som jagade andra i krig, som
spekulerade i massmord, som stiftade
omoraliska lagar, som levde i lyx och överflöd
genom att utsuga sina fattiga arbetare, som
föll eina klasskamrater i ryggen.
Men jag tror icke att straffet vare sig
kan förbättra dessa människor, göra
brottet ogjort eller avskräcka andra från att
begå liknande brott. Och jag hoppas i min
artikel att tillfredsställande ha förklarat
varför.
Men vilka medel skola vi då använda mot
brottslingar?
I ögonblicket kunna vi, såvitt jag förstår
icke komma ifrån internering t. o. m. i vissa
fall på livstid av de ärftligt belastade,
obalanserade, dc med s. k. t vekluven natur, —
alltså de sjuka människorna, vars sjukdom
yttrar sig i övergrepp på andra personers
liv eller själsliga och kroppsliga sundhet.
Men icke som straff med brutal behandling
i fängelser, där deras sjukliga böjelser
endast få ökad näring, utan som vård under
så gynnsamma villkor for ett eventuellt
tillfrisknande som möjligt.
Sterilisering av de sexuellt abnorma,
vilka med hjälp av detta ingrepp kunna få
leva i frihet, utan att skada sina
medmänniskor, nota beiie, om de själva föredraga
denna behandlingsmetod framför internering
och vård.
Mat och ordentligt betalt arbete åt tjuven.
(Det har konstaterats att tjuverierna så väl
söm en rad andra brott tilltaga med
nedgångsperioder och arbetslöshet, något som
enligt statistiken också Kr fallet med de
sexuella brotten).
Avskaffande av preventiv- och f oster
fördrivning sl-ag en, — och änglam akerskor,
ock-rare på fosterfördrivning, jämte barnamord
skola försvinna.
’ Detta är medel, som kunna tillämpas
redan i nuet.
Men, som sagt, vilja vi på allvar avskaffa
brotten, då måste vi upphäva orsakerna till
desamma. Vi måste skapa ett fritt socia-
listiskt samhälle, där det blir gjort lätt för
mänmskan att vara god. Där ingen
behöver att vara tjuv, för att få mat och ingen
behöver mörda för att tjuvcriet icke skall
upptäckas. Där människans liv blir skattat
högre än de kalla penningarna och rånmord
därför aldrig kommer att existera. Ett
samhälle, där icke strafflagar fördärvar det av
naturen sunda rättsmedvetandet, utan där
människorna av sig själva, instinktivt, så
som djuren, handla så att det är till hela
mänsklighetens bästa.
Detta står kanhända för många som en
utopi — något vackert men ouppnåeligt.
Men varför?
Naturforskarna berättar oss, hur de djur
som leva i samhällen instinktivt göra vad
som är gott för hela. det samhälle, i vilket
de leva. Ju högre utvecklade djuren äro,
ju bestämdare kan man se denna naturlag
göra sig gällande.
Myrorna skola avgiva föda åt
medlemmar av samma myrstack. Det är en plikt
för den mätta myran att spotta ut honungen
för att deras hungriga vänner kunna få
mätta sig.
När du kastar ut smulor till en sparv,
hör du honom strax ropa på hela sitt lilla
samhälle, att de skola komma och äta med
honom.
Spetsmusen hindrar aldrig medlemmar av
samma koloni tillgång till sitt underjordiska
vinterförråd.
Och hos lågtstående människor, där inga
strafflagar korrumperat det instinktiva
rättsmedvetandet, kan vilken som helst
medlem av stammen, som är sjuk eller trött
och icke själv kan skaffa sig födan, gå in i
grannens hydda och skaffa sig vad han
behöver.
Låt oss lära av dessa primitiv* varelser
att bygga vårt samhälle på .solidariteten i.
stället för på lagen och utvidga denna
solidaritet från att endast gälla familjen,
stammen eller rasen, till att omspänna hela
mänskligheten — och de flesta brotten skola
med all säkerhet upphöra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
