Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur det ryska experimentet misslyckades. Av Rudolf Rocker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nödvändigtvis spela den viktigaste rollen.
Förverkligandet eller icke förverkligandet av
socialismen var helt och hållet beroende av
agrarfrågans lösning.
Alla socialistiska riktningar, som under
tidernas lopp utvecklat sig i Ryssland, hade
förstått detta och därefter inriktat sina
principer och metoder. Dessutom gavs det
ännu en omständighet i Ryssland, vilken
ännu starkare trängde socialisterna i denna
riktning.
I Ryssland fanns ännu tämligen
omfattande kvarlevor av den gamla
jordgemenskapen eller byallmänningen, som tidigare
var utbredd över hela Europa men under
loppet av den historiska utvecklingen hade
fullständigt utdött och ännu blott
existerade i Ryssland och i Balkanländerna.
Dessa långa århundraden med delvis
gemensamt jordbruk gjorde den ryska bonden
mycket mera mottaglig för det
gemensamma ägandet av jord och grund än
exempelvis bönderna i mellersta eller västra Europa.
I mirens kvarlevor hade han ännu ett
gripbart resultat för ögonen, som trots sin i
många avseenden degenererade form kunde
bli en första anhaltspunkt i den nya sociala
organisationen för jord och grund.
På grund härav lade alla revolutionära
riktningar ända från dekabristerna till
Narodnaja Wolja och Eschorny Peredjel och
från dessa till de moderna socialistiska
partierna, med undantag för marxisterna, den
största vikt på dessa ting, vilka föreföll dem
av den största betydelse för förverkligandet
av socialismen under en revolutionär tid.
Men vad gjorde bolsjevikerna? De
fördelade de stora godsbesittarnas jord i
parceller bland lantbefolkningen och
upprepade ännu en gång vad männen i det
franska konventet 125 år tidigare hade gjort
och lade därmed grunden till denna
kontrarevolutionära bondebefolkning, som intill
våra dagar blivit det starkaste bålverket
mot socialismen i Frankrike.
Därvid får man naturligtvis icke glömma,
att de franska jakobinerna icke voro
socialister men enkla småborgare, medan
deras bolsjevikiska efterföljare i Ryssland
betraktade sig som den socialistiska gräddan
och betecknade alla andra riktningar som
kontrarevolutionära, som vanliga
kälkborgare under socialistisk mask.
När bolsjevikerna på detta sätt förhånat
alla socialistiska kvarlevor i Ryssland och
gjort den ryska bonden till privatägare,
anade väl deras starka huvuden själva de
oundgängliga följderna av en sådan lösning av
agrarfrågan. Därför försökte de att
lagligen fastnagla bönderna genom att
bestämma, att varje bonde endast kunde innehava
så mycken jord, som han var i stånd att
bruka med familjens hjälp. Dessutom fick
bonden varken försälja eller utarrendera
jorden, ej heller hade han lov att anställa
främmande arbetskraft mot lön.
Men allt detta förändrades snart nog. De
lagliga bestämmelser som i sagda
avseenden blivit genomförda, blevo inom kort
tillbakakallade, så att numera bonden kan
försälja eller bortarrendera sin jord. Heller
icke finns det längre något hinder för att
han kan odla jorden med hjälp av
främmande lönearbetare.
Följden av detta underbara system är en
ohygglig utveckling av det så kallade
kulakväldet i de ryska byarna, som samlar
ständigt mera jord i sina händer, medan de
fattiga bönderna bli ständigt mera
proletariserade och råka under direkt beroende av
kulaken.
Därmed anvisade man vägen för all
vidare utveckling i Ryssland. Stalin och hans
anhängare veta det mycket väl och just
på grund härav söka de med alla medel
tysta oppositionen inom de egna leden. Så
utvecklar sig Ryssland ständigt mer som en
kapitalistisk agrarstat, och man måste vara
blind och döv för att icke förstå detta.
Den bolsjevikiska diktaturens experiment
i Ryssland har fullständigt misslyckats så
långt det gällt att skapa socialism. Det gav
ett litet parti möjlighet att taga
statsmakten i sina händer, men detta skedde på
bekostnad av alla socialistiska principer och
alla revolutionära erövringar. Detta är
resultatet av statssocialismen, det praktiska
resultatet av dess teorier och metoder, som
slutligen endast kunde leda till ett nytt
system för utsugning och herravälde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
