Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Registret. Av Edward Mattson - En amerikansk fabriksockupation. Av Giovanni Marinelli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
En amerikansk
fabriks-ockupation.
Av Giovanni Marinelh.
Dkn italienska fabriksocktj-
pationen av 1920, som på sitt sätt
bildade epok i den internationella
arbetarerörelsens historia,, har haft åtskilliga
föregångare i miniatyr, mera lokalt begränsade.
En av dessa föregångare anknyter sig till
en strejkkonflikt i Amerika i staden
Pater-son, New Jersey, och denna konflikt för 25
år sedan var i mer än ett avseende
anmärkningsvärd. Ben utvecklade sig från strejk
till lokal generalstrejk och därifrån till
partiell fabriksoekupation.
Paterson var den gången en utpräglad
”textilstad”. I juni månad 1902 utbröt det
en partiell strejk inom textilindustrien. De
italienska, tyska och amerikanska
anarkistiska grupperna arbetade på att förvandla den
partiella strejken till generalstrejk för att
giva den större slagkraft mot kapitalisterna.
Flera möten avhöllos om saken och slutligen
hade det utlysts ett jättemöte i en
gymnastiksal den 17 juni. 5,000 arbetare och
arbeter-skor voro sammanpackade i den väldiga
lokalen, när mötet öppnades. Efter åtskilliga tal
på olika språk antogs enhälligt en resolution
om att generalstrejk skulle proklameras och
och samtidigt av organisatorisk och teknisk
art, på vilket arbetet med samhällets
omdaning ju i verkligheten också är beroende.
Nedrivandet av det gamla och
uppbyggandet av det nya försiggår jämsides. Ju längre
man ägnar sin eftertanke åt detta
praktiskt-revolutionära omdanings arbete, dess
tydligare börjar det framstå, att de industriella
organen ha den avgjort största betydelsen.
Med dessa industriella kampformer tro
vi oss också ha skapat organ med vilka det
mål vi eftersträva skall uppnås. Dessa
träda i kraft redan påföljande dag. Beslutet
mottogs med ”stormade hänförelse” av den
väldiga församlingen.
Tidigt påföljande morgon voro tusentals
textilarbetare på benen och spärrade
ingångarna till fabrikerna. Redan kl. 8 på
morgonen kom det till stånd ett väldigt
demonstrations möte. Det arbetades likväl på flera
stora fabriker och till dessa utsändes nu
de-putationer av hundratals arbetare och ar
beterskor för att förmå dem att ansluta sig till
aktionen samt att av arbetsköparna
”kategoriskt kräva” 25 procents löneförhöjning,
eller, om kravet icke bifölls, ”besätta
fabrikerna och proklamera dem som arbetarnas
egendom
Detta beslut genomfördes också. Den
lokala polisen stod fullkomligt maktlös inför den
revolutionära stämning, som generalstrejken
framkallat. Under avsjungandet av
revolutionära arbetaresånger drogo de strejkande
skarorna från fabrik till fabrik. Där
arbets-köparna vägrade att acceptera arbetarnas
ultimativa villkor, där togo arbetarna
genast fabrikerna i besittning, och på flera av
dem gingo arbetarna omedelbart tillbaka till
syndikalistiska kamporgan äro byggda efter
principer, att de ”främja och stimulera
arbetarnas själv verk samhet och initiativ.”
I de följande uppsatserna skola vi
undersöka hållbarheten i dessa våra påståenden,
för att se huruvida våra teorier och
organisationssystem hålla måttet. Vi komma då in
på S. A. C:.ä och dess industriorgans
förnämsta kampvapen registret med dess
praktiska detalj upp gifter, vilka helt
sammanhänga med frågorna om produktionens
erövring och förvaltning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
