Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den federalistiska principen. Av Pierre Besnard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Do boslut, som fattats på den lokala
sam-organisationen av direkta representanter
med vederbörligt mandat, äro avsedda att
tillämpas på alla de syndikat och alla de
medlemmar som tillsamman utgöra den
lokala samorganisationen, allt enligt de
principer för syndikatets funktioner som
redan demonstrerats.
Distriktsorganisatio-nens liv och funktioner ordnas på samma
sätt som den lokala sam organi sa tionens, och
do beslut som fattas äro avsedda att
tillämpas pa samma sätt.
Infor omöjligheten av att samla alla
medlemmarna inom ett distrikt till
sammanträde är man nödsakad att använda sig av
ett system med direkt valda representanter,
utsedda och kontrollerade av do allmänna
sa mma nträd ena. *
På samma sätt som alla ett lands syndikat
inom viss industri förena sig i en
industriell förbundskongress för att bestämma
sin aktion och förbereda de tekniska
uppgifterna for sammanslutningen i sin
helhet, så sammanträda oek så alla landets
syndikat enligt bestämda regler, som fastställts
av dem, till confcderala* nationella
kongresser.
På dessa kongresser, där de
organiserade äro representerade av direkt utsedda
representanter, valda på deras allmänna
sammanträden, diskuterar mim och beslutar
om den allmänna verksamhet för den
organisation, som sammansluter alla
organiserade. Man upprättar en plan för den
allmänna verksamheten och lämnar plats
för distrikts-, lokala och syndikala organ,
vilka i tui1 och ordning ansluta sig till denna
plan och underlätta tillämpningen av
densamma genom distriktens, de lokala och
syndikala organens verksamhet i enlighet med
föreliggande behov och situation.
L^ör att bestämma . arbetar eklassens
internationella aktion i alla länder, vars
solidaritet bör vara total på alla områden,
samlas de olika nationernas
centralorganisationer, sammanslutningen av alla de
organiserade i: varje anslutet land, till en
internationell kongress, och här upprättas,
* Confederala = omfattande alla förbundens’
syndikat.
genom representanter, vilka utsetts av de
nationella organisationerna, en
internationell aktionsplan för alla de anslutna, som
äro förenade utan hänsyn till nationalitet.
De beslut som fattas äro av allmän
beskaffenhet. De äro avsedda att tillämpas
av alla de sammanslutna i alla länder.
Detta är den första delen av kretsloppet,
den uppåtstigande riktningen, 30m har att
diskutera och besluta på de olika stadierna
enligt gemensamma metoder. Och man kan
säga, att de sammanslutna deltaga i
sammanslutningens verksamhet och i
kontrollen av alla organ antingen direkt eller
genom representanter, som utsetts av dem och
ständigt står under deras kontroll.
För fullbordandet av det andra
kretsloppet genom den nedåtgående strömmen
måste de sammanslutna handla efter att man
diskuterat och fattat beslut. De göra det
genom att i omvänd ordning sätta i rörelse
alla de federerade organen på det sociala
och det industriella planet inom ramen av
sammanslutningens principer och enligt de
fattade besluten.
Det är på detta sätt Internationalen
utpekar för varje lands centralorganisation
den allmänna aktionen som bör följas och
som de senare, inom de gränser som
bestämts av den internationella kongressen,
bestämmer den särskilda aktions form, vilken
bäst svarar till situationen i det land som
utgör området för centralorganisationens
verksamhot.
I besittning av Internationalens beslut och
den nationella plan, som fastställts av den
nationella kongressen, fastställer varje
federation (förbund) på det industriella
området, och varje .distrikt på det sociala
området. den lämpligaste formen för dess
verksamhet i enlighet med de fattade besluten.
De lokala sam organisationerna och
syndika-ten gk tillväga på samma sätt.
Det beror nu uteslutande på medlemmen,
på hans intelligens, hans mod, hans
fattningsförmåga, hans initiativ, hans
ansvarskänsla om hans ansträngningar skola krönas
med framgång eller ej. Ty till sy ven de och
sist är det ju endast medlemmen som hand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
