- Project Runeberg -  Syndikalismen / Årg. 2(1927) /
189

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den federalistiska principen. Av Pierre Besnard

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

När delta g öres är federalismen född.

Således är världen, som är uppdelad i
tvenne rivaliserande klasser, numera
nödsakad att giva sig en federativ
organisation. Arbetarnas och arbetsköparnas
ekonomiska kamporganisationer ha blivit
urtypen för denna organisation. Den ena
gruppen arbetar för att upprätthålla sina
kapitalistiska privilegier, den andra för att
upprätta den sociala jämlikheten.

Det är emellan dessa tvenne makter, vilka
representera de nuvarande klasserna, som
den verkliga sociala betaljen kommer att
utkämpas. Den enas seger skall bli den
andras undergång. Den som segrar, det blir
den som bäst förstått federalismens
organisation.

Utanför dessa existerar knappast
någonting. Allt är nödvändigtvis underordnat
dessa krafter, är bihang till dem: politiken
tenderar allt mera att undanträngas av det
väsentliga, av ekonomien. Och den dagen
är icke så avlägsen, när partierna, de
borgerliga såväl som de proletära, lika väl som
regeringarna, undanträngas av klasserna,
vilka mobiliserat all sin makt (politisk,
ekonomisk och social) i sina omfattande
sammanslutningar, inbördes förbundna, var
och en på sitt område.

Det är ingen överdrift att säga, att dnn
revolutionära och antistatliga
syndikalismen är en syntes av arbetareklassens makt,
liksom den redan är en syntes av framtidens
sociala mekanism.

Den har givits en form, som svarar till
den uppgift den har att fylla, och utrustats
med en organism, som tillåter den att nå
sitt mål. Denna organism består av:
syndikat, fungerande på basis av
verkstadskommittéer och fabriksråd; lokal
samorga-nisation, distrikt, centralorganisation och
international. För fyllandet av sina
tekniska uppgifter har den skapat nationella
och internationella industriorgan, vilka
böra, så snart det är lämpligt, giva upphov
åt arbetets ekonomiska råd såväl på
nationell som internationell plan.

Alla dessa hjul röra sig enligt
federalis-tiska principer, nedifrån och upp och
uppifrån och ned, sålunda fullbordande ett

sammanhängande kretslopp med tvenne
strömmar: den ena uppåtstigande, den
andra nedåt stigande.

Den uppåtstigande går från individen
ända ti 11 Internationalen, går från det
enkla till det sammansatta genom
förmedling av de upprättade organen, genom ett
fortskridande desindividualiserande av det
enskilda intresset och dess gradvisa
förvandlande till ett samhälleligt
kollektivintresse.

Den nedåtgående går från
Internationalen till individen, går från det sammansatta
till enheten genom förmedling av samma
organ, lämnande åt vart och ett organ
handlingsfrihet inom ramen för dess
kollek-tivitet, och slutligen åt individen full frihet
inom dess verksamhetsram i full
Överensstämmelse med sammanslutningens
prinei-per och de beslut som fattats inom de olika
organen.

Det är på detta sätt man på alla grader
återfinner de tre principer som medföljer
federalismen: diskussion, beslut och
handling, vars ständiga tillämpande är grunden
för organisationens praktiska verksamhet.

I syndikatet diskuteras på allmänna
sammanträden alla de frågor som intressera
medlemmarna. Efter en ingående diskussion
fattar församlingen ett beslut, enhetligt
eller flertalsbeslut, under det man tillser, att
man håller sig inom gränserna för de
principer som fastställts av den allmänna
grupp, som syndikatet tillhör.

När detta beslut fattats böra alla
syndikatets medlemmar tillämpa beslutet inom
syndikatets verksamhetsram och göra allt
för att uppnå det uppsatta målet. Det
gi-ves då icke längre majoritet eller minoritet,
men en enhetlig grupp som handlar efter
att ha diskuterat och beslutat.

I den lokala samorganisationen, som är
sammansatt av alla syndikat inom samma
lokala område, deltar medlemmen genom
en direkt representant, som utsetts av de
respektive syndikatenas sammanträden och
ständigt kontrolleras av dessa.*

* Observera att författaren rör sig med de
ovga-nisatiousforiiier, som äro gällande i Frankrike, Vilka

i detaljer — men icke principiellt — något avvika
från S. A. C:s.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/2/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free