Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ar en revidering av S. A. C:s
ställning till avtalet nödvändig?
Av JoQn Andersson.
UNDER DE SENASTE ÅREN HAR
vid sina tillfällen frågan om revidering
av S. A. C :s ställning i avtalsfrågan varit
uppe till behandling. Det har huvudsakligast
varit på gruvarbetarnas och
anläggningsar-betarnas industrikonferenser, som detta
spörsmål behandlats, men frågan har även
under den allra sista tiden dryftats på
kam-rat- och L. S.-möten. I någon större
utsträckning har inte S. A. C :s medlemmar visat
någon benägenhet att ändra sin ståndpunkt
i frågan om bindande avtal med
arbetskö-parna.
De kamrater, som önska en revidering av
S. A. C :s a vtalsstån dpunkt, uttala, att de
inte vilja stämpla denna i sin helhet
såsom skev oeh oriktig, men att den doek
innehåller en del överdrifter och ger
tillfälle till vantolkningar. Man gör gällande,
att avtal på viss tid inte utan vidare kan
anses vara ”att föra klasskamp i
samförståndets och arbetsfredens tecken”, varför
avtal rekommenderas för antagande, när
h. S. anser det lämpligt. Man anför vidare,
att avtalens giltighetstid numera inte är så
lång som förut, utan gälla i regel en
betydligt kortare tid, vilket förhållande
begränsar farligheten med bindande avtal på
bestämd tid. Det påpekas vidare, att de
bindande avtalen numera inte lägga hinder
i vägen för sympatiaktioner, då de båda
parterna i regel förbehålla sig rätten att
särskilt utarbetade överskådliga
formulär-blanketterna. Då våra teorier
överensstämma med arbetsförmedlingarnas praktiska
arbetssätt ha vi alltså icke här konstruerat.
Emellertid ar det uppenbart att ett
sålunda organi sationskontrollerat arbetsför-
förklara sympatiaktioner under avtalstiden.
Vidare anses att rädslan för bindande
avtal inte borde vara så stor, då avtalen, då
de äro gällande för viss tid, alltid måste
vika om förhållandena så pafordrar, samt
att det kan bevisas, att avtalsbundna
arbetare gått till aktion för att genomföra
andra villkor än de som i de gällande avtalen
äro stipulerade, och att de även vid vissa
tillfällen fatt sina krav beviljade. Man
anser även, att L. S. äventyrar sin prestige,
då man låter refomustema göra upp och
underskriva avtalen, 4a dessa äro i
minoritet på arbetsplatserna.
Även en del andra argument framföras av
de kamrater, som vilja ha en revidering av
S. A. C:s ställning till avtalsspörsmålet,
men det här anförda är det väsentliga.
Innan jag ingår på frågan om
omständigheterna kräver en revidering av vår
ståndpunkt till avtal, är det nödvändigt
att redogöra för vilken ställning S. A. C.
intagit och fortfarande intager i detta
spörsmål.
Redan på S. A. C:s konstituerande
kongress 1910 var ställningen till avtalsfrågan
uppe till behandling. Någon skiljaktighet
mellan ombuden förefanns inte vid detta
tillfälle, utan voro de fullständigt eniga om,
att de bindande avtalsformerna måste
bekämpas både från principiell och praktisk
synpunkt. I det principuttalande, denna
medlingssystem stöter på en del svårigheter
att effektivt genomföra.
Detsamma är mycket känsligt oeh därest
det missbrukas kan konsekvenserna bli rent
av sönderrivande för organisationerna. Men
till dessa saker skola vi återkomma i nästa
uppsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
