Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beta inom den nuvarande kapitalismen och.
tillsammans med denna för landets
ekonomiska återuppbyggande, d. v. s. för
kapitalistklassen.
Ronaudel, en annan ledare av det
socialdemokratiska partiet, är förtjust över att
det radikala partiet, d. v. s. den borgerliga
demokratien, har accepterat C. G. T:s
program. Som man ser, så närmar sig den
franska syndikalismen *— så långt den
representeras av C. G. T. — mer och mer den
borgerliga liberalismen, och söker i dess mitt
efter element, som kunna hjälpa den till att
aktivt deltaga i kapitalismens ställande på
fötter igen.
Strävandet att åstadkomma den
industriella freden mellan kapital och arbete
sysselsätter förutom det sovjetiska Ryssland och
det republikanska Frankrike även
bourgeoisien i det monarkiska England. Vi se sir
Alfred Mond, en av de mest framträdande
industrimännen inom den engelska
kapitalismen, som nyligen lämnat dét liberala
partiet for att övergå till det konservativa, å de
mest betydande engelska arbetsköpamas
vägnar föreslå F ackf öreni ngskongre ssens
Generalråd en konferens för att
tillsamman söka finna medel till åstadkommandet
av industriell fred mellan kapitalistklassen
och arbetareklassen.
Man bör icke förvåna sig över att den
engelska bourgeoisien själv tagit initiativ
till en sådan demarche. Den har velat se,
— och framförallt visa för kapitalisterna
oeh arbetarna, — om verkligen de ledare,
som nu dirigera arbetareklassen, effektivt
motsätta sig den broderliga samtida
tillvaron av den ägande och den egendomslösa
klassen. Generalrådets acceptering av de
engelska kapitalisternas inbjudan är mycket
symtomatisk: den ådagalägger en önskan
från arbetareledarnas sida att kunna göra
sig nyttiga inom den nuvarande kapitalismen
och en iver att medverka till dess
återupprättande. Man ser i vilken grad den
franska C. G. T:s teser överensstämmer med
strömningarna bland de engelska
fackföreningsledarna.
Några dagar efter Generalrådets beslut
frukosterade Generalrådets president (Ben
Tumer) samman med sir Alfred Mond,
inbjudna av den utländska pressen i London.
Efter desserten kom talens rad. Ben Tumer
förklarade, att överläggningarna om de
industriella förhållandena icke borde bli utan
praktiska resultat och att ett allvarligt
försök skulle göras för att rädda landet från
ett industriellt och kommersiellt
sammanstörtande. Han talade sig varm och
fortsatte med att förklara, att ingen strejk
borde förklaras utan en förutgående
undersökning föreskriven i skiljedomslag. Denna
förklaring mottogs naturligtvis med starka
applåder - - av de närvarande
kapitalisterna.
Detta erinrar oss om dagarna i maj
månad 1926, under den engelska
generalstrejken, vars spöke skrämde arbetarpartiets
ledare lika mycket som kapitalisterna. Den
fruktan som då bemäktigade sig
arbetarpolitikerna var sådan, att de, efter att ha
brutit ned élanen hos denna mäktiga
strejkyttring, efter att ha sålt den till hans brittiska
majestäts regering*, lovade sig att icke ännu
en gäng tillåta cn dylik farlig
demonstration från arbetarevärlden. Denna gång
vände den sig mot det konservativa partiet,
men nästa gång kunde den bli ett
fruktansvärt vapen mot ett arbetareparti vid
regeringsmakten.
Vi se således hur överallt cn fruktansvärd
fara för arbetarklassen växer . fram:
fra-terniseringen med kapitalismen och
följaktligen även med staten.
Vilken makt skall kunna resas emot denna
fraternisering, som är en dödlig fara för
arbetareklassen, men som bourgeoisien och
de besittande klasserna äro i behov av för
att kunna återvinna sin moraliska och
ekonomiska makt, vilken undergrävts av kriget
och revolutionerna ?
Vi måste här objektivt och kallblodigt
inregistrera en tragisk revolutionär brist hos
proletariatet i allmänhet oeh det
organiserade proletariatet i synnerhet, särskilt i de
* Det torde icke vara överflödigt, att här erinra
att Tomsky, ledare för den ryska
landsorganisationen, vid detta tillfälle uppehållande sig i Paris, h»de
gillat såväl Generalrådets hållning som återkallandet
av generalstrejken. Det är en sorglig roll dessa
pseudorevolutionärer spela överallt i världen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
