Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men de tvenne klanerna —
diktaturmajoriteten oeh diktaturminoriteten -— ha samma
praktiska mål: att reorganisera det
ekonomiska livet på kapitalistisk grundval.
Denna grundval — den får man söka utanför
sov jetgränserna, i England, i Frankrike oeh
— kom ihåg Geneve! — i skötet av
Nationernas FÖrhund.
För närvarande synes proletariatet självt,
förtryckt oeh utsuget, vara oförmöget att
reagera emot de stalinistiska försöken — i
morgon blir man kanske tvungen att kalla
dem de trotskyistiska försöken — som
sträva att finna en bas för en överenskommelse
med den kapitalistiska imperialismen, en
bas som skall tjäna till underlag för
industriell fred.
Sovjetryssland är ieke ensam om att söka
denna industriella fred. I Frankrike har
C. G. T., vilken lika falskt representerar
den franska arbetarklassen som den ryska
proletär staten representerar den ryska
arbetarklassen, nyss publicerat ett manifest,
som man skulle kunna kalla valmanifest, ty
det synes speciellt vara utfärdat med
avseende på det val som går av stapeln i
Frankrike i april eller maj 1928. I detta manifest
eller ”minimiprograrn” tar C. G. T. klart
parti för ett. samarbete mellan klasserna.
Det är mycket instruktivt att ta del av de
olika politiska partiernas kommentarer till
detta manifest. Således förklarar
”I/Ave-nir”, en utpräglat borgerlig tidning, efter
en analys av manifestet, att C. G. T.
accepterar samarbete med
regeringsmyndigheter-na —* ”mycket diskret för övrigt, men ieke
utan viss ihärdighet”, och att den ”närmar
sig den kapitalistiska fästningen på
tåspetsarna dragande efter sig sin trojanska häst:
den underbara syndikalismen”.
Å sin sida betraktar den beryktade
Gu-stave Hervé, exrevolutionären, numera
beundrare av Mussolini, sitt eget program
som varande revolutionärare än C. G. T:s,
som kallas ”syndikalistiskt”.
Beträffande de franska
socialdemokraterna har C. G. T :s manifest bland dem
åstadkommit en förvirring, som knappast har
övervunnits av den
nyss avhållna
kongressen. Där såg
man Léon Blum
förklara gent emot
C. G. T., som är
mera reformistiskt
än det
soeialdemo-k rati sk a partiet,
att ”socialismen
måste först
avskaffa den
kapitali st-i ska regimen;
först därefter
kunde den använda
sina krafter på att
förbättra
produktionen. Att i dag
föröka
rikedomarna skulle vara att
ytterligare öka
olikheten.” Denna
stöt är riktad mot
C. G. T., som i sitt
manifest föreslår
att hädanefter ar-
MESSINGSGJTJTNJNG. Radering av Hanns Anker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
