Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om syndikalismen.
Av Eduard CarocQe-
SOCIALISMEN MÅSTE VARA ETT
samhällstillstånd, under vilket man nått
dithän, att arbetaren icke längre genom
tvångsmedel avskiljes från
produktionsinstrumentet, alltså ett samhälle inom
vilket det ieke finns något monopol av
något som helst slag. För att detta
tillstånd skall erhålla ett solitt,
eko-miskt grundlag, måste produktion,
konsumtion oeh fördelning ordnas så, att såväl den
enskilde individens som samhällets
ekonomiska säkerhet positivt garanteras. Detta kan
endast vara förhållandet, när producenten
själv omhänderhar produktionsverktyget,
själv är delaktig i produktionsprocessens
organisering, själv för samhällets räkning
förvaltar det i produktionsmedlen nedlagda
sociala kapitalet och gör det genom egna
organ.
Dessa organ ii ro arbetarnas ekonomiska
organisationer, vilka nu användas för
kampen mot kapitalet, men i framtiden skola
omvandlas till produktionsorgan.
Syndikalismen är således — om man så
får uttrycka det — ingenting annat än en
speciell socialistisk fackföreningsrörelse,
eftersträvande att omfatta alla producenter,
alla arbetare, handens som hjärnans.
Dessa organisationer skola vara bärarna av
produktionen i ett framtida statslöst samhälle.
Sammanslutningen av alla producenter
förkroppsligar då det produktiva
samhällsintresset. Varje fabrik, varje verkstad, varje
arbetsplats bildar den enskilda cellen i defc
totala produktionsnätet och förvaltas av
arbetarna, handens och hjärnans,.på varje
fabrik. verkstad, arbetsplats. Fördelningen
av arbetets resultat * sker efter ömsesidig
statistik och kalkyler så måste man i sin
tur själv ha lämnat lika korrekta
uppgifter.
Arbetarna äro sålunda själva, i tillfälle
att kontrollera bolagsledningens lämnade
uppgifter oeh i vilken utsträckning dessa
äro i överensstämmelse med de faktiska
förhållandena. Med andra ord, de direkt
såväl som indirekt berörda arbetarna som ock
allmänheten i övrigt svävar inte längre i
okunnighet härom. De stridande själva
veta i vilken utsträckning lönekraven äro
berättigade oeh kunna därför med så mycken
större säkerhet vända sig till sina
klasskamrater exempelvis vid trävarubolag-ets
sågverk eller massefabriker för erhållande av
nödvändig solidaritet. Inför dessa senare
grupper äro skogsarbetarna i stånd att
”lägga papperen på bordet” och bevisa med
faktiska uppgifter över sina priser och sina
förtjänster och likaledes över bolagets ut-
gifter för produkternas framställning och
dess inkomster för försäljning, att
företaget orkar bära den merutgift som de
begärda löneökningarna medföra. Arbetarnas
bevismaterial är icke längre baserat på
enbart kändor utan på kalkyler oeh statistik,
vilka uppbringats genom noggi’ant och
målmedvetet arbete av ka mporganisationerna
själva. De andra grupperna, från vilka
skogsarbetarna begära solidaritet, kunna, i
medvetandet av att arbetsköparnas ”siffror”
och argument tillbakavisats såsom varande
missvisande, men sä mycket större
eftertryck kräva att uppgörelse träffas med
skogsarbetarna, därest bolaget vill undvika
en utvidgning av striden till sågverk eller
massafabriker.
Vi skola i en följande uppsats fortsätta
vära exempel och vår argumentering för
betydelsen av registrets effektiva löne- oeh
arbetsstatistik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
