Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
överenskommelse, men på ett sådant sätt, att
kravet om ekonomisk jämlikhet blir
förverkligat- Konsumtionen ordnas genom den
lokala sammanslutningen av alla platsers
organisationer, vilken kommer att spela rollen
av den framtida kommunen. Den
industriella produktionen ordnas genom
sammanslutningen av alla arbetare eller producenter
inom varje industri. Genom en sådan
själv-förvaltande produktionsordning avskaffas
det producentens avskiljande från
produktionsmedlen, som karakteriserar
kapitalismen såväl som varje statsform,
socialdemokratisk såväl som så kallad ”kommunistisk”.
En sådan ordning är den enda sakliga och
förnuftiga metod för produktions- och
för-delnbigsordningen i ett socialistiskt
samhälle baserat på frihet. Om vi undanrycka,
socialismen denna syndikalistiska
grundval, svävar den fullständigt i luften, eller
har intet annat att tillgripa än
statsmono-polet, vilket måste förbli socialismens
motsättning. Eller om man nödvändigt vill
kalla detta till k tand socialism, så kan det i
varje fall icke bli något annat än
tukthus-socialism
Nu påstå syndikalismens
socialdemokratiska och kommunistiska vedersakare, att
denna socialistiska struktur innebär en stor
fara. De marxistiska socialdemokraterna,
vilka vilja överlämna produktionsmedlen till
fackliga eller industriella
monopolorganisationer under förmynderskap av den
”proletära statens” militära diktatur, påstå, att
om arbetarna själva, alltså arbetarnas
pro-duktionsorgan, komma i besittning av
produktionsmedlen, så skola de komma i strid
med varandra för att tillvälla sig fördelar
på varandras bekostnad. Man har sagt:
”Syndikaten komma blott skenbart att
stå på jämlik fot. I verkligheten skola de
komma att intaga olika rangställningar i
samhället allt efter den enskilda kategoriens
vikt och betydelse för tillfredsställandet av
de allmänna behoven. Gruvarbetarnas
syndikat, som genom att vägra att leverera kol
kan lamslå hela produktionsväsendet,
livsmed elsarbetaresyndikatet, som genom sin
arbetsvägran kan beröva samhället det
dagliga brödet, transportarbetarna., som • kunna
stoppa all tillförsel och distribution, skulle
komma att intaga en mycket starkare
ställning än exempelvis beklädnadsabetarna
eller byggnadsarbetarna. Den ena gruppen
kunde genom hot om strejk sälja sina
produkter l&ngt över dess värde, oeh den andra
gruppen skulle bli nödsakad att
tillfredsställa sig med att få sitt arbete
undervärderat. Grupper sådana som lärare ocli
andra, som icke skulle kunna öva större tryck
genom strejkhot, skulle kanske bli
nödsakade att svälta eller bli tilldelade en
bekymmersam existens.”
En sådan situation är ingenting annat än
en tanklös konstruktion. I det
syndikalistiska samhällssystemet, som eftersträvar ett
på frihet oeh solidaritet, på självansvar och
cmse&idig hjälp grundat frihetligt
kommunistiskt tillstånd, kan sådant icke
förekomma. Här har visserligen samhället åt
producenternas sammanslutningar överlämnat
besittningen av produktionsmedlen, d. v. s.
den fria, själv förvaltande bruks- och
nytt-janderätten till produktionsmedlen, men
ingalunda den privata eller kollektiva
monopol is t i ska egendomsrätten. Under ett
sådant samhällstillstånd är det icke möjligt
för den ena gruppen att avsöndra sig från
den andra, ty alla äro beroende av
varandra. Och av samma anledning (det
ömsesidiga beroendet) kan heller icke den enskilda
gruppen eller den enskilda industriella
pro-duktionsfederationen häva sig upp till en
privilegierad grupp. Ty för det första finns
det i detta samhälle ingen stat, som kan
tjäna den ena gruppen som ett våldsmedel
till den andra gruppens underkuvande, och
för det andra skulle den ena gruppen icke
kunna existera utan under samarbete med
den andra.
Om gruvarbetarna ville försöka att skaffa
sig företrädesrättigheter på de andra
producentgruppernas bekostnad, så var det en
lätt sak för dc andra, grupperna att
avskära gruvarbetarna från levnadsmed cl, från
kläder, från elektriskt ljus, från elektrisk
kraft, från’ allt det som gruvarbetarna
konsumera. Ty människan är ju icke blott pro-’
ducent, men innan hon blir producent’är hon
konsument, och i första nimmet konsuitiéilt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
