- Project Runeberg -  Syndikalismen / Årg. 3(1928) /
92

(1926)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fred. Kriget Öppnar likväl
vinstmöjligheter för en del, och varje kapitalist inbillar
sig just skola bli en av dem som kriget
kommer att ”lyckliggora” med stora vinster.
Kriget är i detta avseende ett spel, en
spekulation, som kan slå fel och kommer att slå
fel för de flesta, men hela kapitalismen är
heller intet annat än spel oeh spekulation.
Dess psyke ligger tillrättalagd för krigets
stora hasard och svindel.

Därtill kommer att kapitalets
internationalisering också är begränsad. Den
internationella ståltrusten är exempelvis icke
verkligt internationell. Den är blott europeisk.
En sådan sammanslutning kan därför
möjligen vara en ringa makt mot
intercuropeis-ka förvecklingar, men den är ingen makt mot
en krigisk kraftmätning mellan
världsdelarna. Oeh man talar också allt mera om en
framtida kraftmätning mellan världsdelar,
eller’ närmare preciserat; mellan de trenne
stora ekonomiska världseentra, som håller
på att växa fmm: Europa, Amerika och
Asien. Kapitalets tendens till
internationalisering ,synes därför under dess närmaste
period att i lyckligaste fall bli en faktor mot
”småkrig”, men också en faktor till förmån
för världskrig. Den kan måhända bidraga
till att krigen icke bryta ut så ofta, men
nä.r do utbryta, bli de i stället så mycket
mera omfattande oeh förödande. Dess
betydelse som fredsfaktor är därför synnerligen
tvivelaktig.

Amerika för amerikan er nu! ropar man
på andra sidan Atlanten. Asien för
asiaterna! ropar man borta hos den gula rasen,
där den krigsbeftämjande nationalkänslan
håller på att vakna på allvar. Och den tiden
torde kanske inte vara långt borta, då inan
också får höra ropet: Europa för
europeer-na! Man talar redan om Europas Förenta
Stater som det önskvärda.

Den växande asiatiska antagonismen mot
den europeiska och amerikanska
imperialismens övervälde i. de gulas världsdel är
omisskännelig, och att Asien rustar för att
på allvar befria sig från u toma sia tiskt
herradöme är känt för alla.

Den europeiska kapitalismens antagonism
mot deri framstormande amerikanska kapi-

talismen ar lika uppenbar. Förenta
Staternas ekonomiska expansion under den senaste
människoåldern är rent av sagolik, och det
europeiska beroendet under Amerika
befinner sig i stark tillväxt. Några få siffror
demonstrerar detta förhållande av växande
a merik anskt övervälde.

År 1890 delades kolproduktionen mellan
de ledande kol producerande länderna på
följande sätt: England 184 miljoner ton;
Förenta Staterna 143 miljoner; Tyskland 70
miljoner; Frankrike 25 miljoner ton. Nu
har England förlorat ledareskapet och
Förenta Staternas kolproduktion är 4 gånger
så stor som Englands, och nästan 12 gånger
så stor som Frankrikes.

Ett lands rikedom på automobiler
betraktas som en god mätare på kapitaltillgång.
År 1927 fanns det i hela världen 27,655,000
automobiler. Av dessa ägde England,
Frankrike, Tyskland oeh .Italien tillsammans

2,371,000 medan Förenta Staterna ägde

22,137,000.

Genom världskriget har Europa i
utomordentlig grad blivit Amerikas gäldenär. Det
torde ieke finnas ett enda europeiskt land
som icke står i skuld till Amerika. Kn rad
av länder ha förpantat statsinkomster som
garanti för erhållna lån. Överallt tränger
det amerikanska kapitalet fram oeh skapar
Europas ekonomiska beroende. På de
internationella statskonferenserna sitta
representanter för de amerikanska
finansintressena som kontrollörer.

För 50 år tillbaka uppskattades Englands
nationalförmögenhet till 40 miljarder
dollars, Tysklands till 38, Frankrikes till 33
och Förenta. Staternas till 30. År 1922
taxerades Förenta Staternas
nationalförmögenhet till en summa, som var större än
Englands, Frankrikes, Tysklands, Italiens och
Rysslands sammanlagt, eller: Förenta
Staterna 320 miljarder dollars, Englands 90,
Frankrike 70, Tyskland 65, Ryssland 55 och
Italien 26. Och, som Scot-t Nearing riktigt
anmärker, ”rikedomens Överlägsenhet
innebär med logisk konsekvens militär
överlägsenhet. Militär Överlägsenhet leder till
erövring, undertryekelse, utsugning och
envälde.” Ti se också hur Förenta Staternas ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/syndikal/3/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free