Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetslön ocQ klasskamp.
Au CQrislian Cornellssen.
EX ÖVERBLICK ÖVER DE OLIKA
lÖnekategorierna, vilka vår föregående
artikel behandlade, visar, att arbetets
produktionsvärde,’ respektive arbetarens
un-derfiållningskostnader, aldrig utgör den
enda faktorn som bildar arbetets
marknadspris eller arbetslönen utan någon som helst
inblandning från arbetets bruksvärde.
Annorlunda kunde det ju heller icke vara, ty
så länge varje arbete måste ha ett
bruksvärde för att kunna komina i betraktande
so in vara, blir självfallet otik sä detta
bruksvärde en reell faktor vid fastställandet
av arbets varims marknadspris.
Men det skulle å andra sidan oekså
vara svårt att utpeka ett arbete för vars
värdesättning på mark n da en arbetarens
underhåll ningskostnad vore fullständigt utan
inflytande.
Vi veta, att i alla fall, där arbetets
bruksvärde är det viktigaste för
marknaden, gäller det arbetskategorier där
kostnaderna för underhållandet oeh
återuppbyggandet av arbetskraften är
förhållandevis hög. Vore ieke så förhållandet, så
skulle den allmänna konkurrensen mellan
arbetarna (»betingat öva ett mycket
starkare inflytande på lönerna än det är
möjligt för närvarande. Just de höga
kostnaderna för utbildning och underhåll av
arbetskraft verkar att sådant arbete alltid
förekommer förhållandevis sällan. Det pris
som de högsta formerna av arbete
slutligen uppnår på marknaden är ett på dess
sällsynthet grundat monopolpris. Den
berömde skådespelaren, kirurgen eller
operadivan uppnår ett monopol- eller
tillfällig-hetspris som från den blygsammaste
begynnelselön långsamt eller språngvis
uppnått siri höjdpunkt, långt över det
marknadspris som genomsnittsarbetet med s
amin a utbildningskostnader nppn.*»r.
Vill man således åstadkomma en exakt
bild av arbetets bytesvärde oeh
marknadspris, så skulle man kunna säga, att det är
resultatet av de två krafter som samtidigt
— 0111 oekså ständigt under olika
förhållanden — göra sig gällande på marknaden:
ar tetets produktionsvärde oeh bruksvärde.
En hel rad av faktorer kommer därvid i
betraktande för bildandet av vart och ett
av dessa båda. värden.
Bland de faktorer som öva inflytande vid
bildandet av ett bestämt bruksvärde, finns
det en del som samtidigt kunna öva
inflytande pä produktionsvärdet. Exempelvis
klimatet, varaktighet och kostnad för
arbetarens uppfostran och tekniska utbildning,
arbetareorganisationerna och den soeiala
lagstiftningen etc. Det måste emellertid
också hållas räkning med andra faktorer,
vilka mera speciellt Öva inflytande på den
senare värdeformen, som exempelvis den
agrikulturell a. oeh lantliga miljön, eller å
andra sidan stadsmiljön och de industriella
omgivningarna, folk karaktären, det
förhållande att många löner betraktas som
”biförtjänst” till ökandet av andra
löner o. s. v.
Samtliga i betraktande kommande
faktorer korsa varandra oeh den ena faktorns
återverkan på den andra gör att lönerna
variera och svänga, fram oeh tillbaka
mellan bestämda gränser, vilka vi nu närmare
s-kola betrakta.
Så som vi redan sagt bestämmes den
nedersta gränsen för alla arbetets kategorier
genom minimikostnadema för underhållet
av en arbetarefamilj. Denna gräns är
elastisk och kan pressas upp till den punkt
intill vilken arbetarnas opposition äro nog
stark att åstadkomma en tillräckligt
kraftig motvikt mot företagarens utsugning.
Oppositionen kan vara. antingen
individuell eller kollektiv, oeh i det senare fallet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
