Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men? Är trängtan till det nya, den inre
hänförelsen för en fullständig
omgestaltning av samhället nu så starkt utvecklad,
om icke bland alla så åtminstone hos de
klara anhängarna av den ena eller andra
socialistiska riktningen, att det nu endast
är fråga om övervinnandet av den statliga
maktens bålverk för att socialismen skall
bli \erklighet?
Vi hysa den uppfattningen, att var och
en som allvarligt reflekterar över dessa
frågor oeh icke fullständigt låtit förvrida
sig av partiernas tomma slagord, måste
komma till den övertygelsen, att vi i dag
stå mera fjärran från socialismen än
någonsin förr, att arbetarna, vilka dock
skulle vara mest intresserade för den sociala
omgestaltningen, sedan årtionden
ändamåls-löst förslösa sina krafter i onyttiga
politiska partistrider, så att de knappast ha
någon förståelse för socialismens stora
frågor. Framförallt ha de fastnat i en så tom
oeh ofruktbar doktrinarism, att de förlorat
varje praktisk blick för den omedelbara
verksamheten i socialistisk anda.
Samtidigt har kapitalismen utvecklat sig
till en fruktansvärd allting nivellerande makt,
utan att stöta på nämnvärt motstånd hos
den organiserade arbetareklassen. Från
gångna tiders privatkapitalism ha vi nu
inträtt i en period av kollektivkapitalism med
degs nationella oeh internationella truster
och karteller, dess alla länder omfattande
försäljningsbolag oeh dess ekonomiska
diktatur. Ifrån denna ståndpunkt betraktat
synes det praktiska förverkligandet av
socialismen mycket svårare än förr, och
varje omedelbart försök i mindre omfattning
ställes det numera hinder i vägen från
alla sidor, hinder av sådan styrka som man
förut icke kände. Det råder därför intet
tvivel om, att vi icke blott i andligt
avseende men även beträffande de praktiska
möjligheterna numera stå mera avlägsna
från socialismen i stället för att i den ena
som den andra formen ha kommit den
närmare. Det är ingalunda något pessimistiskt
infall, som föranleder oss att fastslå detta
faktum, utan ett nyktert bedömande av för-
hållandena, en strävan att framställa tingen
som de verkligen äro.
Säkerligen skall man invända, att vi
fullständigt missförstå den senare ekonomiska
utvecklingen. Man skall söka bevisa för
oss, att den nationella och internationella
förtrustningen, rationaliseringen av
industrien och försöken att i stallet för den så
kallade fria konkurrensen sätta en reglerad
och organiserad marknad till oeh med är
den främsta oundgängliga förutsättningen
för socialismens förverkligande. Vi känna
denna text! Men vi veta också, att
människor, som uppställa sådana påståenden,
aldrig förstått socialismens anda oeh
kulturella innehåll, alt det, som föresvävar
dem som socialism, i bästa fall. är en
maskerad statskapitalism, vars
förverkligande skulle ställa alla den nuvarande
kapitalismens lyten och fel. i skuggan. Blott
den fullständiga bristen, på varje
frihetskänsla kan förklara en sådan inställning,
som aldrig kan fatta, att socialismen
endast kan bestå på grundval av den mest
omfattande frihet och att varje försök i en
annan riktning endast kan leda till en
gränslös despotism.
Det fanns en tid, då socialismen skarpt
skilde sig från den politiska radikalismen,
då den socialistiska åskådningens
förkämpar klart förstodo, att socialismen måste ha
sitt eget verksamhetsområde och väsentligen
måste taga sig uttryck i en re
organisation av de ekonomiska förhållandena.
Un-fler denna förutsättning utvecklades den
första tidens experimentalsocialifsm. I dag
äro förhållandena helt andra. Den
socialistiska rörelsen har övertagit den
politiska radikalismens alla strävanden i
försvagad form, oeh till och med övertagit dem
till en sådan grad, att socialismens idéer
blivit allt färglösare oeh deras
förverkligande kommer allt längre i skymundan.
Men även den politiska radikalismens
gamla idévärld har den icke fördjupat oeh
utvidgat. Tvärtom har dess anhängares
obe-gransade tro på staten brutit dessa idéers
elan oeh verkat degenererande på dem, så
att man i de extremaste statssocialisternas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
