Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
led betecknar friheten som en ”borgerlig
fördom”.
När de gamla socialisterna av de mest
olika riktningar gjorde sina första
praktiska försök, voro dc en liten handfull, vars
idéer voro fullkomligt främmande för
omvärlden. De hade ingen nämnvärd
organisation till sitt förfogande, framförallt
ingen organisation i den nuvarande
arbetarerörelsens mening, som knndc hjälpa dem i
deras praktiska försök och i bearbetandet
av den offentliga meningen. De voro
nästan uteslutande hänvisade till sin goda
vilja och sin inre trängtan efter att skapa
något nytt.
Numera har förhållandena betydligt
förändrat sig. Arbetarna ha i alla länder
skapat stora organisationer, vars
medlemmar räknas i miljoner. Förutom alla de
talrika kultursammanslutningarna på olika
områden, från vetenskapliga föreningar
till sportklnbbar, äro arbetarna numera
sammanslutna i stora socialistiska partier
och fackförbund, som omfatta alla yrken
oeh äro förbundna såväl nationellt som
internationellt, Därtill kommer de
kooperativa organisationerna i alla länder, vilka
visserligen nästan uteslutande inriktat sig
på konsumtionen, men vilka likaledes
förfoga över miljontals medlemmar.
Alla dessa organisationer förfoga över
en omfattande tidningspress, betydande
finansiella medel oeji en mängd offentliga
inrättningar, vilka tjäna de mest
olikartade syften. Det finnes således numera
förutsättningar om vilka den första tidens
socialister icke ens vågade drömma,
förutsättningar såväl för möjligheter till
praktiskt socialistiskt försök, som oekså för det
fortsatta påverkandet av offentligheten,
till att övertyga denna om nyttan,
nödvändigheten och rättfärdigheten av socialismen.
FÖr omkring tjugo år sedan anmärkte en
gång Krapotkin i en artikel i ”Freedom”,
att- de engelska arbetarna disponerade över
en organisationsapparat, som när som helst
satte dem i stånd att företaga en
fullständig omgestaltning av samhällsförhållandena
i socialistisk anda. Han åberopade sig
därvid på de engelska arbetarnas trenne stora
rörelser: fackorganisationerna,
kooperationen och munieipalsoeialismen. Enligt bans
mening voro fackorganisationema de mest
ägnade instrumenten för en socialistisk
omvandling av produktionen, de kooperativa
sammanslutningarna för en omgestaltning
av konsumtionen, medan
municipalsocialismen i förening med de otaliga frivilliga
sammanslutningarna, för alla möjliga
ändamål bäst skulle kunna tillfredsställa de
allmänna kulturella behoven. Det gällde
då huvudsakligen att syntetiskt
sammanfatta de tre rörelserna och ge dem en
gemensam konstruktivt socialistisk uppgift.
Krapotkin hade otvivelaktigt rätt. De
organisatoriska förutsättningarna för en
konstruktivt socialistisk verksamhet äro
faktiskt för handen, och icke blott i
England, men även i många andra länder. Men
vad som fattas oss i dag är den
socialistiska andan och viljan till socialism.
Redan vid varje tanke på ett försök förutse vi
ett misslyckande som oundvikligt och
förundra oss, när hindren i vår fantasi växa ut till
verkliga hinder. Eller som Landauer så
klart uttryckte det: ”Förstörandet av alla
hinder kommer, när de äro verkliga
hinder, när vi nämligen ryckt helt- tätt intill
dem, så att det icke längre finns något
mellanrum. Nu äro de blott hinder som
vi förutse, fantasiens och räddhågans
hinder. Vi se redan: det och det hindret
kommer inan att lägga i vår väg, när vi
kommit- så långt — och så underlåta vi att-
göra någonting.”
Det värsta är, att alla dessa olika
former, i vilka den socialistiska
arbetarerörelsen i våra dagar tar sig uttryck, helt och
hållet ha inriktat sig på det bestående och
så att säga blivit beståndsdelar av
detsamma, utan att dess bärare ens har den
ringaste aning därom. Den politiska
socialismen, som inriktat alla sina. strävanden på
erövringen av makten, kan redan på grund
härav icke komma i fråga för konstruktiv
socialistisk verksamhet.
Fackorganisatio-rmrna ha så fullständigt och så
uteslutande inriktat sig på förhållandena inom den
borgerliga staten, att de rygga tillbaka
för \ arje försök att- överskrida lönesyste-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
