Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dustricr och verkstäder fastställ es för tn
bestämd tid.
IIf. För att genomföra det ovannämnda,
inrikta sig förbund sutskottet oeh
federationerna for att förverkliga
arbetsöverenskom-melsema inom handeln och industrin, som
sedan bekantgöras.
IV. För att få fram ett, enhälligt
omdöme mellan de uppståndna olikheterna vid
avtalen, sätter sig federationerna i
förbindelse md förbundsutskottet i avsikt att få
i gå i: g en aktion omfattande hela landet.
V. Vid dc nämnda överenskommelserna
skola också eftersträvas avskaffandet av
ackordsarbetet.
Dessutom finna vi i månadsmeddelandet
från februari månad 1928, utgivet av C. G.
T. i Mexiko,, redogörelser från några av
deras syndikats strider. Det säges där
angående textilarbetarnas kamp i fabriken ”La
Florida” i Veracruz bl. a. följande om de
revolutionära synd ikali st er nas fordringar:
”Erkännande av fackföreningen och
bekräftande av ett kollektivavtal med den.
Betalning för strejkdagarra. Kr sättning för
skadorna, som arbetarna tillfogats under
denna.” Genom strejken vid fabriken
;’Li-nerax” i federationsdistriktet Mexiko
uppnådde arbetarna en genom avtal fastställd
löneförhöjning på 10—15 proc.
Driftsråds-organisationen i textilfabriken ”El Mori no”
uppnådde att arbetsköparna erkände deras
organisation. Även vid andra textilfabriker
ställde dc syn dikal is tiska organisation em as
arbetare upp samma krav, vilka också
fastställdes genom avtal. Inom vinbranchen
er-höllo arbetarna under de första månaderna
av år 1928 en genom avtal fastställd
löneförhöjning på 18 proc. I allmänhet
belöpte sig vid de andra fabrikerna
löneförhöjningen, som genomdrevs av och fastställdes
medelst avtal av de revolutionära synd
ikali sti sk a organisationerna till 25—30 proc.
Av meddelandena framgår inte här, för
hur lång tid dessa, avtal ing i eks, men i
Mexiko liksom i de andra latinska länderna är
tariff avtalets varaktighet beroende av de
organisatoriska förhållandena.
Lvckas det arbetarna att genomdriva
högre löner och att fastställa dem genom avtal,
då äro arbetsköparna ständigt beredda att
tillintetgöra det, som arbetarna tillkämpat
sig. Detta uppnå de dock endast om
fackföreningarna genom någon omständighet
förlorar sin kraft och sitt inflytande. Om de
förbliva mäktiga sin uppgift, så släppa
inte arbetarna ifrån sig sina tillkämpade
fördelar.
HOLLAND.
De holländska syndikalisterna ha
formulerat sitt ställningstagande till
kollektivavtalen pa följande sätt:
Principiellt äro vi inte anhängare utav
kollektivavtal. Då vi ensamma som
syndi-kalistisk organisation företaga en aktion för
förbättrandet av arbetsvillkoren, då
framställa vi inte till arbetsköparen något krav
om kollektivavtal. Men om vi däremot
genomföra en löne aktion tillsammans med
andra arbetareorganisationer, kunna vi inte
handla enbart enligt våra egna principer,
utan måste också rätta oss efter de
organisatoriska förhål In ingsrcgJ erna. Vill
majoriteten av de andra organisationerna ha ett
kollektivavtal, måste vi av taktiska skäl gå
med på det. Naturligtvis ha vi också ett
intresse av att de arbetsvillkor, som
fastställes i avtalet, tillfredsställer oss. Det
förekom för ett par år sedan, att
cigarrmakarnas federation var tvungen att antaga ett
tvångs avtal. Hade den inte gjort det, hade
dess medlemmar fullständigt blivit satta
utanför möjligheterna att få reglera sina
arbetsvillkor. Vår organisation var gentemot
de katolska, protestantiska och
reformistiska organisationerna endast en minoritet, oeh
var på grund därav tvungen att göra
dygden till en nödvändighet. Av vilket framgår
att vi endast betrakta deltagandet i
kollektivavtal som en taktikfråga.
För någon tid sedan förhandlades inom
byggnadsbranschen om ingåendet av ett nytt
kollektivavtal. Vår syndikalistiska
bygg-nadsfederation deltog inte däri. Men den
anhöll hos de andra
byggnadsorganisationer-na om att få deltaga i förhandlingarna utan
att därigenom förplikta sig till att
underskriva avtalet. Men varken de reformistiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
