Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
del av dem, de inte bringa lättnad åt dem,
som arbeta?
Vi vilja rikta uppmärksamheten på faran
som uppstår under två former av arbetets
omorganisering: Fordsyslemet och
Taylorsystemet.
I Fords automobiIfabriker — vi sti hort
från de försök till omorganisering som man
talar om i dag — rör sig föremålet mot
arbetaren, undergår i hans händer några
förändringar, glider automatiskt vidare, följd
av ett nytt föremål, av samma slag som
det förra, som rör sig framåt i samma
rytmiska tempo. Det är detta system i
rörelsen, detta arbetarens materiella
underkastelse i kuggverket, i det som man kallar ”serie
fabrikation, som utgör defc sporrande i hans
verksamhet. Det sporrande är här starkt,
beständigt oeh oblidkeligt; antalet
färdig-gjorda ar betsstyck en visar om arbetaren
fullgjort sin uppgift. Om han blir trött
alltför fort blir han vrakad. Är det då
förvånande att faran av överansträngning,
risken att undergräva arbetarens människans
individualitet skarpes månad efter månad,
år efter år, under ett sådant enformigt
arbete f
Ur rent teknisk synpunkt är systemet att
sporra arbetaren säkerligen överlägset det,
som vi nu skola beskriva oeh som har gjort
den amerikanske ingenjören Frederick
Win-slow Taylor berömd j de industriella
kretsarna.
Taylorsystemet är mera brutalt, mindre
raffinerat än Fords system. Han tar direkt
itu med arbetarens dagäverk och fastställer
en teknisk förebild för utförandet av varje
arbete, enligt vilken arbetarens handgrepp
äro omsorgsfullt reglerade, likaså
inrättandet av material oeh verktyg — mindre
genom ett kuggverks rytmiska rörelser, än
genom flera basars oupphörliga övervakande
och kontroll. Ett minutiöst studium av alla
de erforderliga rörelserna för utförandet av
arbetarens syssla, tillåter de tekniker, som
ha hand om tillämpandet av taylorsystemet,
att standarefisera arbetsmetoderna genom
att undanröja alla orsaker till onödig
ut-tröttning. I enlighet med de modema
studierna om yrke ströttheten fördelas arbetar-
nas nödvändiga ansträngningar med
avseende fäst på de oumbärliga mellanstunderna
av vila — kort sagt, de bestämma det
dagliga arbetstempot, vilket alla de arbetare,
som medarbeta måste kunna följa, under hot
om avsked. Urvalet bland arbetarna enligt
deras anlag — den väsentliga grunden för
taylorsystemet — innebär bortrensandet av
alla mindervärdiga element.
Vanligtvis bli de olika elementära
rörelser, som äro nödvändiga för utförandet av
arbetet kronometrerade; instruktionskort
förklara i detalj för arbetarna vilka
handgrepp de ha att göra, vilka ställningar de
skola intaga, likaså den normala tid som
bör användas för utförandet av varje
detalj. Man har t. ex. beräknat hastigheten
med vilken en skyfflare, försedd med ett
ändamålsenligt verktyg, kan skjuta in sin
spade i. högen oeh dra ut den, ordentligt
fylld; pä samma sätt har man studerat hur
lång tid det tar att vända på spaden, för
att kasta innehållet en viss given horisontal
längd och på en given höjd, genom att
kombinera höjd och avstånd.*)
I Förenta Staterna, likaväl som i Europa,
ha de första försöken att införa Tavlors
tidsberäkning oeh ”urval” beledsagats av
vrede oeh indignation. På båda
kontinenterna ha strejker organiserats och inlagor
*) F. W. Taylor, The Principles of Scientific
Management. Utg. i New York och London, 1916, sid.
66—67. Roy er, Paris, 1912, Avdelning för
”skyi-felarbete”, sid. 76—77.
Arbetsköparna ha inbjudit arbetarna till
fredskonfe-rens. Vi förespå, att den i alla fall till sist kommer
att sluta så här.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
