Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ENGELSKA MONDISMEN
stegra kraften hos det engelska
näringslivet att hävda sin plats på
världsmarknaden ..
Alla kursiveringarna äro våra, gjorda
för att framhäva, vad vi anse vara det
väsentliga i denna på sitt sätt historiska
skrivelse, vilken alltså var en inbjudan till
landsorganisationens generalråd för
avhållandet av en gemensam konferens mellan
generalrådet och mondgruppen av
arbetsköpare. Denna inbjudan blev senare
accepterad oeh konferensen kom till stånd.
Konferensen kallades mondlconferens-en och
från den samverkan, som därmed inleddes
mellan arbctarerepresentanter och
arbetsköpare härstammar uttrycket mondism.
Med mondism menar man således i första
hand ett samarbete mellan kapital och
arbete. Karaktären av detta samarbete skola
vi närmare undersöka.
*
Som vi redan anmärkt antog
generalrådet den mondska inbjudan. Det skedde på
ett extra generalrådsmöte den ‘20 december
1927. Konferensnn mellan de båda
parterna kom till stånd den 12 januari 1928.
Det var de tvenne frågorna: 1) industriens
reorganisation och 2) förhållandet mellan
kapital oeh arbete, som var föremål för
överläggningar. Egentligen var det bara
ett spörsmål eftersom kapitalisterna öppet
förklarade, att industriens reorganisering
icke kunde genomföras utan i samarbete
med arbetarna. De två frågorna
reducerades därför egentligen till detta enda
spörsmål : samförstånd mellan kapital och
arbete om industriens rationalisering.
Den engelska industrien hade kommit på
akterkälken. Den rationalisering, som
bör-jats genomföras lite överallt ute i Europa,
men som först och främst fullföljts i
Tyskland,. hade i de allra flesta industrier
lämnat England oberört, vilket i sin ordning
hade till följd, att det relativa välstånd
landet åtnjutit förut blev mindre eftersom
den engelska industrien icke kunde hålla
stånd i den internationella konkurrensen
gentemot .de andra ländernas rationalise-
rade industrier. Hur man än ser på de
med den kapitalistiska ekonomien
sammanbundna problemen och hur man än vill
betrakta den internationella konkurrensen, så
kan man. ju i alla fall icke komma ifrån
det nakna faktum, att ett lands industri,
som maskinellt och tekniskt blir efter
andra länders industri, småningom förlorar
sin marknad. Först sin exportmarknad,
som erövras av de bättre utrustade
konkurrenterna, och sedan den nationella, som
går samma väg. Resultatet för arbetarna
avläses i en ofrånkomlig arbetslöshet.
När det exempelvis inom den engelska
kolgruvindustrien finns flera hundra tusen
arbetslösa, så är detta delvis beroende* därav,
att den engelska kolgruveindustrien icke
varit konkurrenskraftig. Medan exempelvis
den tyska gruvindustrien genom en
genomförd rationaliseringsprocess kunnat
förbilliga sin kolbrytning och därmed underbjuda
det engelska kolet- och erövra en
del av den engelska marknaden, så har den
engelska ohjälpligt blivit efter. Om icke
detta förhållande avhjälptes, så skulle
resultatet bli att den engelska
kolgruveindustrien till sist fullkomligt utkonkurrerades
av den tyska, franska, polska etc.
Sådana fakta kan man icke få. lov att
blunda för, när man vill objektivt bedöma
de engelska arbetareledarnas aecepterande
av en inbjudan till konferensen. Därmed
avse vi ieke att lata detta vara ett försvar
för den engelska mondismen. Det är blott
ett förklarande moment till vad som
skedde.
Arbelareledarna- såg alltså saken så, att
de här hade ett ”gemensamt intresse” med
arbetsköparna om vilket man kunde
samarbeta. Oeh de menade, att det låg i
arbetarnas intresse att åstadkomma denna
klassamverkan.
Arbetareledarna voro så mycket mera
böjda för en sådan samverkan som de
egentligen blott hade två ting att välja pä:
1) antingen en ökad klasskamp, som kunde
giva utlösning åt den växande
förbittringen och den växande nöden bland
arbetarna, eller 2) ett samarbete med kapitalis-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:40 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/syndikal/4/0009.html
