Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN ENGELSKA MONDISMEN
7
Regeringen fick rätt — den hade litat på
ledarna och med rätta.
Den ansedda och välinformerade
tidningen Manchester Guardian skrev, att
generalrådet ryggade tillbaka för att draga in nya
grupper i striden sådana som arbetarna
vid gas-, elektricitets-, vatten- och
renhållningsverk, post-, telegraf- och
telefonarbetarna etc., ty ”detta skulle bli en öppen
utmaning mot regeringen ... Revolutionära
krafter skulle släppas lösa... Varje
strejkkommitté skulle i själva verket bli cm
sovjet”. Ledarna fruktade att initiativen oeh
besluten skulle glida dem ur händerna oeh
gå över till massorna själva. Bertrand
Russel förklarade sig hysa den uppfattning,
att ledarna under dessa omständigheter icke
ens önskade en seger. Varför?
Uppenbarligen därför att de icke önskade
någonting som kunde giva den engelska
fackföreningsrörelsen en revolutionär karaktär
— därför hellre ett nederlag än en seger
genom en generalstrejk.
*
Mon dkonferens en oeh det som följde på
denna får man se i belysning av den
småborgerliga anda som behärskar
fackföreningsrörelsens majoritet och framförallt
dess ledning. Den är villig att gå med på
vad som helst hellre än att driva in
fackföreningsrörelsen på radikala banor.
Därför hellre klassamarbete mellan arbete oeh
kapital än en konsekvent klasskamp. Alltså
kom, som vi redan nämnt,
samförståndskon-ferensen mellan arbetare och arbetsköpare
till stånd den 12 januari 1928. Det kom till
en general debatt beträffande samförståndet
om industriens rationalisering. Den 24
januari överläde generalrådet om den
diskussion, som förts på konferensen den 12,
och det beslutade att fortsätta
förhandlingarna med arbetsgivarna oeh tillsatte för
detta ändamål ett särskilt utskott, vilket
samman ined ett liknande utskott från
ar-betsköparna konstituerade en kommitté, som
utarbetade ett program, vilket skulle tjäna
som grundval för diskussionerna.
Det fastställdes i detta program, att
konferensen skulle behandla alla ”frågor
rörande industriens reorganisation samt för-
hållandet mellan kapital oeh arbete”,
”återställandet av det ekonomiska välståndet oeh
i oeh med det förbättringen av folkets
levnadsstandard”. ”Återuppbyggnaden av
industrien kan bäst ske i förening oeh i
samarbete med dem, som ha befogenhet att tala
oeh handla i den organiserade
arbetareklassens namn. Därför skall man försöka allt,
som kan främja gemensamhetsarbetet med
alla dem, som medverka i produktionen,
och för att säkerställa förverkligandet av
syftet, att alla, som medverka i produktionen
också få del av det ekonomiska välståndet.
Enighet råder om den övertygelsen, att det
mest effektiva samarbetet inom industrien
kan uppnås genom överläggningar oeh
förhandlingar med bemyndigade representanter
för de anslutna fackorgan i sationema.”
Sedan kommer ett uppräknande av alla
de detaljer, varom förhandlingar oeh
diskussioner skulle föras, uppdelade i åtta
grupper: 1) ordnandet av förhållandet
mellan arbetsgivare oeh arbetare; 2)
arbetslösheten; 3) fördelningsproblemet; 4)
industriens organisation, tekniska uppgifter oeh
kontroll; 5) finansiella förhållanden; 6)
admiuistrationsfrågor; 7) internationella
angelägenheter; 8) diverse allmänna frågor.
Tnom den första gruppens frågor märkas
sådana som erkännandet av
fackorganisa-tionema, kollektivavtalet, arbetarnas
levnadsstandard, lagstadgad reglering av
arbetstiden, driftsledning och arbetare,
driftsråd etc. Inom den tredje gruppen som
omfattar fördelningsproblemet och därför
torde vara den intressantaste märkas
frågorna: a) de höga lönernas politik, b)
prövning av olika system med syfte att
tillförsäkra alla i industrien sysselsatta sin
behöriga andel i industriens avkastning oeh i de
vinoter som uppkomma genom en Ökning
av produktionen; hit höra, anordningar för
delägareskap i aktiekapitalet oeh för andel
i vinsten oeh % produktionskostnaderna,
c) aekordslönesystemct, d)
minimilönesyste-mets principer.
Inom den fjärde gruppen stöta vi först
och främst på frågan om rationaliseringen.
Här lämnar oss programmet följande in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:40 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/syndikal/4/0011.html
