Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efferskörd till ’RuQrlockouten.
Av Augustin SoucQy.
DÅ I MAJ 1926 DB ENGELSKA
AR-betarna gingo i generalstrejk, för att
genom sin solidaritetsak tio n ge eftertryck till
de strejkande gruvarbetarnas krav, riktade
den Internationella Arbetar-Assooiationens
Förvaltningsbyrå, vilken samtidigt hade
sammanträde i Paris, ett upprop till
arbetarna i hela världen att understödja det
engelska proletariatets kamp genom bojkott
av brittiska varor oeh eventuellt genom en
generalstrejk. I uppropet hette det bl. a.:
”Ett nederlag för de engelska
gruvarbetarna blir säkert en början till en våg av
ekonomisk reaktion, som kommer att kräva sina
oundvikliga offer för arbetarna även i
andra industrier, oeh det ej blott i England
utan även i andra länder.”
Sällan har någonting så besannats. Efter
de engelska gruvarbetarnas nederlag gjorde
sig en allmän försämring i arbetarklassens
läge genast förnimbar. Icke blott för
gruvarbetarna och icke blott i England utan i
alla länder. I de länder, där genom en redan
skedd valutaförsämring reallönerna sjunkit
vida under förkrigsnivån, hade
kapitalisterna hittills mod framgång kunnat värja
sig mot arbetarnas försök att tillkämpa sig
drägliga löner. I Tyskland, Österrike med
de nya staterna, Italien, Frankrike, Belgien,
Portugal äro lönerna inom många industrier
ännu ieke på höjden mot förut. I länder
där senare en sänkning av penningvärdet;
inträdde, såsom i Norge och Danmark, eller
där valutan ieke undergick några
förändringar i efterkrigstiden, som i Sverge och
Holland, hade företagarna delvis kunnat sätta
ned lönerna och till en del kunnat motsätta
sig varje löneökning. I Norge reducerades
lönerna med 33 procent. Även i Amerika är
lönens högsta gräns nådd. Nu gör sig på
många områden i Förenta staterna en
strävan till lönesänkningar märkbar oeh denna
strävan gynnas av den tilltagande
arbetslösheten.
Som vi alltså kunna fastställa, ha
arbetarna icke kunnat dämma för den
reaktionära vågen på det ekonomiska området, lika
litet, som de några år förut, kunnat på det
politiska området vända till sin fördel de
revolutionära händelserna. Företagarna ha
däremot utmärkt förstått värja sig mot de
ekonomiska kriser, som sammanhänga med
det kapitalistiska systemet, att anpassa
produktionen efter de nya behoven oeh välta
de skadliga följderna över på
arbetarklassen .Om detta ej var möjligt inom den
nationella ramen, avskräcktes ingalunda
nationalisterna att ingå fostbrödralag med de
tidigare som döds- och arvfiender
betraktade. De internationella kartellerna oeh
trus-terna togo som uppgift att förhindra
kapitalismens produktions- och avsättningskrig
genom förminskandet av överproduktionen,
d. v. s. planmässig inskränkning av
fabrikationen, internationellt fastställda priser
och utrotande av den underbjudande
konkurrensen och slutligen också genom
anskaffandet av en internationell kampfond
att användas vid strider mellan kapital oeh
arbete. En sådan internationell kampkassa
innehade också den internationella
råstål-kartellen, på vilken den nordvästliga
gruppen av tyska stål- och järnindustrien stödde
sig då den genomförde lockouten mot
230,000 arbetare i Ruhrdistriktcts järn- och
stålindustri.
Denna lockout, dess historia och förlopp
är i flera avseenden mycket lärorik för
arbetarna över hela världen. Den blev för
företagarna, trots sin månadslånga
varaktighet, ingalunda någon förlust, utan i motsats
en ren vinst. Genom överskridande av den
tilldelade produktionsmängden hade den
tyska järn- och stålindustrien de sista 18 må-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
