Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det mellan kapital oeh arbete. Denna
institution skulle var ii permanent och
sammanträda en gång’ i kvartalet. Emot
sammansättningen av dettd råd riktar således
ovannämnda arbetsköpare sin kritik. Det skulle,
menade de, bli ett politiskt organ, för
Arbetarepartiet. Dels kritiseras oekså
kompetensen hos detta råd. Oeh slutligen
säger man klart ifrån, att man ieke vill inlåta
sig på det föreslagna såvida ieke arbetarnas
generalråd öppet avsvär sig alla socialistiska
strävanden oeh offentligen förklarar sig
vara. anhängare av det nuvarande industriella
systemet, d. v. s. det kapitalistiska
löneslaveriet.
Man kan även nr arbetsköparesynpunkt
ifrågasätta nödvändigheten av en sådan
deklaration från arbetarnas generalråd, då det
redan i det program, som accepterats av
generalrådet, utsäges, att det vill vara med
om att pröva ”olika system med syfte att
tillförsäkra alla i industrien sysselsatta sin
behöriga andel i industriens avkastning oeh
i de vinster som uppkomma genom en
ökning av produktionen; hit höra
anordningar för delägareskap i aktiekapitalet oeh
för andel i vinsten oeh
produktionskostnaderna”.
När arbetarerepresenlanterna ställt sig på
den ståndpunkten, att de vilja gå in för
att göra arbetarna till delägare i
aktiekapitalet och delägare i vinsten, så ha de,
enligt vårt förmenande, klart ställt sig på det
kapitalistiska samhällets grundval. De
vilja arbeta för att sammanlänka arbetarna
med det kapitalistiska systemet genom att
göra dem till delägande representanter i
detta system. Oeh den som på något sätt
gått in för kapitalismen har oekså vänt sig
bort från socialismen. Det förefaller oss,
som om de brittiska arbet sköparn a redan i
en sådan förklaring erhållit den garanti de
kräva. Som ett understrykande av
kapitalisternas syften med del. mondistiska
samarbetet har aktstyeket emellertid sitt stora
intresse.
Fftr vår del betrakta vi mondismens
egentliga väseniimehåll vara strävan efter
samförstånd mellan arbetare och arbetskö-
pare, således en -utjämning av
klassmotsättningarna på basis av det bestående
kapitalistiska systemet.
Över hela världen se vi en sådan tendens
framträda. Vanligen är det kapitalisterna
som utfärda inviter till ”samförstånd”. I
Frankrike framträder exempelvis en av den
moderna kapitalismens främste
representanter, den storindustrielle företagaren
Lou-chetir med en förklaring om att ”kapitalet,
intelligensarbetet och kroppsarbetet måste
förenas”. I en kamraardebatt utdömer kan
”de revolutionära idéerna” och pläderar för
att företagen böra utställa arbetareaktier.
Genom denna metod hoppas han kunna göra
arbetarna intresserade tor det kapitalistiska
samhällets bestånd.
Ännu intressantare är ett uttalande av
en italiensk arbetsköpare, medlem av
fascist.-ernas stora råd. Det har i eke utan fog
påpekats, att det i ett visst avseende finns
släkttycke med fascismens föregivna
strävan efter att utjämna klasskillnaden genom
att bygga upp sin stat på korporationer av
arbetare och arbetsköpare och mondismen.
Förutnämnde italienare, en av det
italienska arbetsköparedömets främste
representanter, en herr Olivetti, har yttrat:
Finns det icke något stort företag som.
kunde taga upp arbetarekapitalismen till
närmare; studium och undersöka lämplig tid
oeh plats för ett experiment, varigenom
arbetarna drevos att bli kapitalister i de
företag som sysselsatte dem? Vi måste från
detta experiment utesluta de företag, som
icke iiro bärkraftiga och utställa aktierna
till pris, som erbjuda åtminstone relativ
garanti mot risken att förlora. Det är
nödvändigt att följa denna fråga med all
uppmärksamhet, om vi vilja förhindra
uppkomsten på nytt av en social mentalitet, som
icke är i överensstämmelse med landets
intresse och för att bland massorna utveckla
tanken att de genom sitt arbete och sitt
sparande kunna utgöra ett av de aktivaste
elementen i nationens kapitalistiska ekonomi.
Principiellt förefinns det ingen skillnad
mellan denna fascistiska förkunnelse oeh
den ställning arbetsköparna inom den
engelska maskinindustrien givit uttryck för
eller den Loucheur hävdat i Frankrike.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
