Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MEXIKAN SKA FOLKETS KAMP FÖR FRIHET OCH BRÖD
47
”Mexiko oeh mexikanska problem”, utgiven
1924 på svenska. En rent refererande
framställning är den tyske
legationstjänsteman-nen Geo A. Schmidts bok, ”Mexiko”, Berlin
1925, där dock finnes ett värdefullt
siffermaterial. En mera personligt färgad
framställning möter man i A. Steltzmanns
Mexiko, Kultur- und Wirtschaftskundliehcs,
Lii-bcck 3.927. Sakuppgifter i mängd finnes i
H. Schmlzlers. The republic of Mexieo, New
York 1924. Dessutom ha vi riksdagsman
Lindleys många resebrev till
Social-Demo-kraten 1926—27.
*
För att få en någorlunda förståelse for de
mexikanska händelserna oeh problemen
måste vi dock en ermila se på landet, dess folk
och historia.
Historia och folk.
Mexiko (uttalas Mcsjikå) är först oeh
främst ett mycket stort land, mc.d sina i det
närmaste 2 miljoner kv.-km., nära 5 gånger
så stort som Sverge men med en befolkning
som är blott något mer än dubbelt så stor.
Det bar en egenartad geologisk byggnad.
Huvuddelen av landet ligger på en höjd av
mer än 1,000 meter över havet, alltså en
höjd som blott våra verkliga fjäll nå.
Huvudstaden, Mexico City, med över 600,000
invånare, ligger 2,240 meter över havet på
en högslätt, omgiven av än högre berg, upp
till 5,000 meter. Det är givet att där
förefinnas oerhörda, för joiVlbruk olämpliga,
stenöknar med typiskt inlandsklimat, hela
dagar och kalla rätter. Hela landet är
genomskuret av mäktiga bergkedjor, vars
mineralrik (*doin ar, guld, silver, bly, koppar,
zink, antimon etc., gör landet till ett av de
rikaste i världen. I floddalarna mellan
bergen har jordbruksbosättningen ägt rum och
där leva än i dag indianerna i stort sett på
samma vis som deras fäder sedan
århundraden, brukande jorden på primitivast-
möjliga sätt. i sin ytterliga, fattigdom nöjande
sig med en del av livets nödtorft som skulle
synas en svensk omöjlig att !c.va på.
I kusttrakterna, åtminstone åt östra
sidan, vid Mexikanska Golfen samt på halvön
Yucatan, råder ett utpräglat fukttropiskt
klimat och där drives med framgång
plan-tageodling av socker, kaffe, bananer,
sisalhampa — cn av Mexikos största
exportartiklar. Efter Golfen ligga oekså de på
senaste halvseklet utnyttjade oljebrunnarna,
vars produktion fyller en fjärdedel av
världsbehovet och vilka utgöra Mexikos
största rikedom samtidigt som de oekså
utgöra den största faran för landets
självständighet oeh oberoende, girigt eftertraktade
som de äro av smutsiga kapitalistiska
långfingrar, tillhörande Unele Sam eller John
Bul).
Kn av de viktigaste synpunkterna vid
försöken att förstå de mexikanska problemen
är befolkningsfrågan. Man får ej glömma
att än i dag 38 proc, av landets c:a 14
miljoner invånare äro rena indianer, av vilka 2
miljoner ej kunna spanska språket. 43 proc.
äro mestizer, blandprodukten av röd oeh vit,
och övervägande antalet av dessa leva
fortfarande indianens liv. Blott 15 proc. av
befolkningen är alltså ”vit’’.
När den spanske äventyraren Corfcez vid
1500-talets begynnelse med blott 500 man
erövrade ett helt stort rike, lyckades detta
endast genom splittringen bland de infödda.
Tack vare landets egenartade geologiska
byggnad levde varje stam avspärrad för sig,
varje annan stam var fienden. Don ena
folk-vandringsvågen efter den andra hade sköljt
fram genom Mexikos bördiga dalar, olika
kulturer levt upp på de förgångnas spillror.
Den på Cortcz’ tid härskande stammen,
aztekerna, hatades allmänt och tack vare detta
kunde Cortez segra. Denna utpräglade
stam-, men ej raskänsla, fortlever än i dag.
En May a-indian på Yucatan-halvön blir
högeligen förnärmad om man kallar honom
mexikan och de krigiska yaki-indianerna i
nordväst ha aldrig underkastat sig någon
regering. Staten Sonora är icke för intet
de flesta revolutioners härd.
Den mexikanske indianen betecknas i
allmänhet som hövlig, gästvänlig, nöjd med
litet, men frihetsälskandc i hög grad och
med utpräglad stam känsla. Han är mycket
händig och de storartade minnesmärkena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 01:45:40 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/syndikal/4/0051.html
