Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET MEXIKANSKA FOI-KETS KAMP FÖR FRIHET OCH BRÖD
49
vid makten, någön längre tid och. detta
också endast tack vare det mest utstuderade
bÖdelsvälde som tänkas kan. Det var den
blodunderlupne diktatorn Porfirio Diaz,
söm regerade 1876 till 1910, då äntligen
även hans timma slog oeh han måste fly
till Paris, undan Maderos segrande
revolution.
Mexiko är inu en förbundsrepublik efter
amerikanskt mönster med 28 ”autonoma”
stater.
En gestalt som skarpt bryter av i raden
av egoistiska blodbestänkta makthavare är
Benit Juarez. Hans konstitution av 1857
och reformlag av 1859 uttrycker klart viljan
att verkligen göra något for folket. Där
kriugskars godsägarnas makt, kyrkans
överherravälde bröts oeh folket lovades jord och
frihet. Det mesta stannade visserligen på
papperet. Juarez kunde ej, trots sin goda
vilja, bryta motståndet från den samlade
reaktionen.
Blodhunden Portir io Diaz
Under Diaz var rena bödels väldet satt i
system, varje kvarvarande spår av
personlig frihet ut ströks, indianernas gamla
jord-. besittnings- och fördelningssystem, ejidos, i
mangt och mycket påminnande om den
rys-• ka bondekommunen, miren, slogs i spillror,
landet bortschackradea åt diktatorns
gunstlingar eller åt samvetslösa utländska
kapitalister, kyrkans makt stärktes, mutkolvarna
sutto i högsätet. Kent slaveri infördes, •
indianerna praktiskt taget köptes oeh såldes
som boskap. Minsta knyst av missnöje
tystades ögonblickligen av regeringens
beväpnade banditer, all kommunal
självständighet avskaffades. Men kapitalismen
understöddes till dess oeh de härskandes
ömsesidiga båtnad, koncessioner på gruvor,
petro-leumfält och haziendor (stora jordagods)
gavs med lika rund hand åt de besittande
som kulor och fängelse åt det svältande
folket.
Diaz’ Ödestimma slog doek en gång oeh
hela det fattiga folket stödde, oavsett
åsikter, den liberale Madero, som dock föga
uppfyllde sina många löften. Hans efter-
trädare blev blodhunden Yictoriano Huerta,
i sin tur störtad av Caranza. Även denne
var vid sitt fram träd e synnerligen liberal
med feta löften till folket men de
skrinlädes snart efter det han verkligen nått
makten. Hans regim fick 1920 vika for den
segrande Obregön—Callesrevolutionen oeh
dess ”demokratiska” regim har sedan dess
härskat, understödd av de fackliga
”ledarna”. På sista tiden, efter det en katolsk
fanatiker mördat Obregön den 19 juli
1928, har dock en viss spänning* inträtt
mellan regeringen och reformisterna.
Det har dock ingalunda saknats
upprors-försök under dessa 8 år. Det farligaste var
nog Adolpho de la Huertas revolt 1924, som
dock slogs ned av regeringen. Och f. n.
finnes en stark opposition mot regeringen,
sammansatt av de klerikala, som önska mera
makt åt kyrkan oeh en återgång till de
gamla tiderna, samt av storgodsägarna som anse
de nya agrarlagarna alltför radikala. Oeh
dessutom tillkommer alltid det utländska
kapitalets intressen. För det spelar det ju
ingen egentlig roll vem som regerar bara
dess representanter får hålla i trådarna
bakom det politiska kasperskåpets kulisser. Och
det har väldeliga protesterats mot Obregöns
lagar om att mineral och bergolja äro att
anse som nationalegendom, för vars
utnyttjande avgifter pålades. Men de ha trots
dessa ”skatter” gjort fenomenala vinster
och har nu senast troligtvis lyckats få
regeringen till vittgående eftergifter för sina
intressen att döma^ay att amerikanska
regeringen, vid senaste revolutionsförsöket i
mars 1929, tillåtit vapenexport till
regeringstrupperna men ej till de revolutionära.
Den nuvarande presidenten, Portes Gil, ha.r
vid föregående tillfällen, som guvernör över
en stat, stått i opposition mot regeringen
oeh spelat ut de oberoende oljearbetarna mot
dess politik men har det oaktat fått
föregående presidenten Calles till krigsminister
och därmed även stöd av stora
befolkningslager.
Plundringen av jorden.
För att få en någorlunda rätt
uppfattning om den mexikanska arbetarerörlsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
