Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
också blevo de genom regeringens ingripande
omintetgjorda., såsom i Spanien.
De försök som fourieristerna i
Europa och Amerika ha företagit, ha alla efter
längre eller kor Lare tid misslyckats ined ett
enda undantag av de s. k. ”Familisteres von
Guise” (Brödraskapet av Guise), som ännu
i dag består, men — och annat var ju icke
att vänta — som nödgats göra stora
eftergif-tefr för det nuvarande samhället för att
kunna fortleva. Då dessa försök höra till de
intressantaste på detta område, skola vi
ägna dem särskild uppmärksamhet i nästa
nummer.
Av fourierismens övriga försök i
Frankrike förtjäna i huvudsak två att nämnas,
dock ieke så mycket för dc verkliga
resultatens skull, som för v:id de ha givit oss
i rika erfarenheter med avseende på dc
mångfaldiga svårigheterna vilka dylika
experiment ha att kämpa emot i det
nuvarande samhället. Det första av dessa
försök blev gjort redan 1832, alltså redan
under Fonriers levnad, utan att emellertid
finna hans gillande. Det var några lärjungar
till Fourier som sammanslöto sig för att på
deputeraden Baudet-Dularvs egendom i
Con-dé sur Vosges bilda en falangstär i
mästarens sinne. Baudet-Dulary hade
1831 förvärvat en plats i kammaren, men
nöjde sig blott kort tid med sin verksamhet
som folkrepresentant och ställde sedan hela
sin kraft till fourier-idéernas tjänst. Han
hade en liten krets begeistrade anhängare
församlade omkring sig, som icke kunde
bekväma sig till att följa mästarens kloka
försiktighet, utan längtade efter en omedelbar
aktivitet i sin handling siver. Så anropade
de omedelbart a 11 mänhet un i åtskilliga
upprop, där de i ytterst lockande färger
skildrade den nya värld som de voro beslutna att
skapa. Egendomen, som Baudet-Dulary
hade ställt till förfogande, utgjordes av
ungefär 500 hektar jord, men man saknade de
nödvändiga finansiella medlen för att
upprätta byggnader och anskaffa nödiga
verktyg. Dessa medel trodde man sig också
kunna förskaffa genom flammande uppror
till allmänheten, men utom fourierskolans
anhängare intresserade sig knappast någon
för företaget, ehuru man hade sökt giva den
en rent affärsmässig basis och sökte
uppfylla alla de formaliteter som lagen
föreskrev. ”Colonie Soeiétaire” (social koloni)
som man hade kallat företaget, bildade ett
slags aktiebolag. Yarje delägare måste
förvärva ett visst antal aktier. Arbetare, som
ej hade till förfogande nödiga pengar,
kunde erhålla aktier genom arbete till
motsvarande belopp.
Var den rent ekonomiska delen av
stadgarna hållen tämligen nyktert, så lovade
den sociala delen desto större resultat.
Fourierismens hela program med alla sina
nya arbets- och uppfostringsmetoder skulle
tillämpas, som man hoppades, med
glänsande resultat. De klena resultat som de olika
uppropen hade haft avskräckte icke alls
företagets initiativtagare. Då det icke
kunde vara tal om en gemenskap av
1,500 å 2,000 personer, beslöt man att
nöja sig med 600 personer, såväl män som
kvinnor och barn. Men även därtill
saknades alla nödiga förutsättningar, ty pengarna
som inflöto räckte på långt när icke att
upprätta lämpliga byggnader för. Istället
för det stora ”Sociala palatset” eller
fa-langstären, som vi fl a skulle överträffa stora
klostret i Escurial och palatset i Versailles
i sin arkitektoniska form, som så att säga
skulle vara symbolen för det nya gemenskap
(Vereinigung der Serien), måste man nöja
sig med några fattiga hyddor till bostäder
och verkstäder. Det var redan i och för
sig en stor missräkning och dämpade
betydligt pioniärernas entusiasm.
Vill er me har tämligen noggrant beskrivit
detaljerna i detta .olyckliga försök ocli ur
hans framställning träda orsakerna, till det
hastiga förfallet tydligt nog fram. Först och
främst hade man varit synnerligen okritisk
vid valet av människomaterial. Man var av
den övertygelsen, att fourierismens
praktiska metoder måste utöva samma fostrande
verkan på varje individ. Man begrep ieke
att den förslavade människonaturen,
personliga svagheten o. s. v. som människan
förvärvat under årens lopp och livets skift-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>