Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men just här visar sig det kapitalistiska
ntbytniiigssystemet i all sin prydno.
Utvecklingen av den mekaniska produktionen
och förbättringen av arbetsmetoderna ha
visserligen haft till följd jättelika
inbesparingar i produktionsprocessen, men dc ar
betandes börda blev därigenom ingalunda mindre,
snarare tvärtom.
Medeltidens arbetare, sammanslutna i
sina gillen, arbetade nästan ingenstädes mer
än 8 timmar pr dag oeh på denna tid fanns
det en stor mängd kyrkliga och världsliga
helgdagar, varav i dag knappast namnen
äro kända. Därtill kommer att den
allmänna levnadsstandarden var högre och i
synnerhet var producenternas ekonomiska
säkerställande ett faktum, som vi i dag knappt
kunna göra oss en föreställning om. Det
sociala elände, som den kapitalistiska eran
medförde, var full ständig obekant.
Men detta tillstånd ändrade sig med
utvecklingen av köpmannakapitalismen, som
huvudsakligen hade utrikeshandeln att tacka
sin tillkomst. Genom de stora, geografiska
upptäckterna i slutet av 15:de århundradet
blev denna utveckling befordrad på ett
oanat sätt och la de den egentliga grunden
för världshandeln. Den stora införseln av
ädla metaller från Amerika påskyndade
penningekonomiens utveckling i Kuropa oeh
därmed födelsen av de moderna staterna.
Om de medeltida städerna genom sin
sociala organisation alltid leddes av tanken om
utjämningen i det ekonomiska livet, så
uppstod med utvecklingen av köpinanskapitalet
en ny hushållnings princip, som tog sitt
ut-tryek i den politiska övermakten hos de
stora staterna på 16- och 170O-talen.
Ju mora handeln utvecklades desto mera
gjorde sig behovet gällande att industrien
skulle lämna sörsta möjliga avkastning. Sa
uppkom de s. k. manufakturerna, som låta
härleda sig till mitten av 1500-talet. I
allmänhet sysslade ej manufaktursystemet, som
sysselsatte ett betydligt större antal
producenter på en plats an den gamla
skråverkstaden, med någon genomtänkt
rationalisering av arbetet, utan inskränkte sig till
arbetsfördelning och förbättring av arbets-
verktygen. ’Därigenom blev dock
avkastningen av den industriella produktionen
avsevärt stegrad, vilket svarade mot handelns
behov men betydligt försämrade arbetarnas
läge.
Redan då gjorde sig ett strävande
märkbart överallt att tillsammans med ökningen
av produktionens avkastningsmöjligheter
förlänga producenternas arbetstid och
sänka deras lön. I de flesta länder
påskyndades dessa strävanden under lagens tryck.
Så påbjöds i England under drottning
Elisabeth en lag enligt vilken arbetstiden, hela
året om, skulle vara tolv timmar pr dag.
Oeh liknande påbud gjordes i övriga
länder oeh följdes av att alla frågor om lön
och arbetstid skulle regleras genom särskilda
statliga institutioner.
Med uppfinningen av de mekaniska
vävstolarna, gjutjärnet, ångmaskinen etc. tog
också produktionen andra former. De nya
uppfinningarna hade en vittgående
rationalisering av arbetsmetoderna till följd, men
resultatet blev alltid detsamma. Å ena sidan
en jättelik Ökning av produktionen och
pri-va t prof i t en, å andra sidan det hemska
eländet från den förkapitalistiska perioden med
alla sina skadliga följdföreteelser. Som på
manufakturens tid kom även denna gång
rationaliseringens frukter blott ett litet
överskikt till godo under det att
producenterna sjönko allt djupare ned i armod.
I dag ha vi inträtt i en fas av den
kapitalistiska utvecklingen som varseblives i alla
länder. Kapitalismen har begynt en ny
epok i det att den söker genombryta det
nationella hushållnings områdets alla
gränser och nå ett v ärldshushållnings system för
att kunna utsuga hela världen från en
enhetlig synpunkt. Kapitalet, som tidigare
ännu kände sig bundet inom vissa nationella
intressen, växer alltmera ut till
världska-pital. I stället for den gamla
privatkapitalismen framträder den moderna
kollektivkapitalismen mod sina nationella och
internationella trustcr och karteller.
Om tidigare slagordet ”den fria
konkurrensen” var det som prisades av alla
nationalekonomer oeh upphöjdes till högsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
