Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-ekonomiska lag, så måste nu denna
föråldrade form mer och mer rymma fältet för
bilden av den kollektiva kapitalismen, som
strävat efter att undertrycka all rivalitet
för att nå, en enhetlig prissättning. Sörjde
tidigare de olika privatföretagarnas
konkurrens för att priserna i normala tider ej
kunde skruvas upp alltför högt, taå äro i
dag ledarna för de stora kartellerna i stånd
att undertrycka all tävlan och att diktera
prisen för förbrukarna. Privatkapitalismens
wlåt-gå-system” undantränges mer och mer
av den moderna kollektivkapitalismens
ekonomiska diktatur.
Den s. k. rationaliseringen är blott en
uppenbarelseform av denna utveckling, som
först uppstod i Amerika oeh sedan
överflyttat till Europa. I Tyskland liar
rationaliseringen på några år medfört en
fullständig omvälvning för industrien. Oeh i
dag går den franska industrien i samma
teeken. De övriga, länderna följa efter så
småningom; de måste följa om deras
natio-nalhushållning ej skall komma på
efterkälken.
Och åter se vi att arbetaren är den
bedragne. Genom rationaliseringen har
produktionens avkastningsmöjligheter ökats oerhört,
profiten höjts, på bekostnad av
arbetare-klassens levnadsstandard. Arbetaren i
modem drift är blott en maskin av kött oeh
ben som inställes att passa rytmen i
maskinen av järn oeh stal. Olyeksfallens antal
under det nya systemet stiger från dag till
dag, arbetslösheten växer förfärande fort
och de nuvarande producenternas
ekonomiska säkerhet minskas undan för undan.
Det går naturligtvis inte att tänka att
kunna driva tillbaka den nya fasen i
utvecklingen; därtill sakna arbetarna under
nuvarande förhållanden varje möjlighet.
Men de böra dock göra klart för sig det
allmänna läget och äntligen förstå att en
ändring blott kan ske på internationell
väg. Man talar visserligen mycket om
arbetarnas klassolidaritet, om deras
klassmedvetna politik etc., men i verkligheten är detta
blott tomma fraser, icke värda ett urblåst
ägg. Arbetarnas solidaritet sträcker sig
ännu icke över hela klassen utan
begränsas inom den nationella stat dc tillhöra.
Deras ideologi rör sig ännu till stora delar
i de besittande klassernas tankebanor. Man
behöver blott tänka på de amerikanska
arbetarnas ställning till sitt lands
invandringspolitik eller på det engelska arbetarepartiets
ställning till Indien. Likaså de organiserade
arbetarnas flertals ställning till
Folkförbundet och Dawesplanen. Den amerikanska
regeringen förbereder just nu ett lagförslag,
vilkets antagande skulle följas av en så
hög beskattning av alla från utlandet
införda böeker att det praktiskt taget skulle
medföra att ingen införsel skulle kunna äga
rum. Och detta sker förnämligast under
tryck från fackföreningarna. Sådant måste
inte blott verka som en ekonomisk olycka
för arbetare i andra länder utan även som
ett direkt attentat mot all kultur. På detta
sätt bli arbetarnas organisationer mer oeh
mer beståndsdelar av sin nationella
statsmaskin och befordra huvudsakligen sina
utsugares intressen. I flesta fall sker detta
ganska omedvetet, emedan den första
in-ternationalens stora tanke, som då var
ledande i dess anhängares breda lager, nu är
död för arbetareklassen. T)et gäller att mot
kapitalismens ränker sätta en arbetets
enhetliga ekonomiska kraft! Arbetarna böra
icke längre bruka sig som verktyg för sitt
lands kapitalister utan måste uteslutande
ta sikte på sina egna intressen. Blott så
blir det möjligt att reglera dagens praktiska
frågor efter eget skön och förbereda sin
sociala befrielse från allt förtryck och all
utsugning. Framförallt gäller det att nu
motverka den olycksbringande
rationaliseringen i alla länder genom kamp för en
allmän sextimmarsdag oeh för en
levnadsstandard som svarar mot människovärde
och kultur. För detta åter måste arbetarna
göra sig klara över att deras intressen
blott då kunna förfäktas om de betrakta
hela jorden som ett hushållningsområde oeh
kämpa för råmaterialens fördelning i
enlighet med denna princip. Blott sådana
fordringar stå i samklang med socialismens
strävanden, de bana väg. "Desto mera för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
