Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 :o. Rationalisering av verkstäderna,
(”Scientific Management’’), som omfattar:
a) laboratorieexperiment
b) åtgärder, som göras för att närma
verkstaden till laboratoriets nivå;
e) tillämpning av rönen från a) oeh b)
genom fortlöpande medelvärdesberäkningar
(approximations suecessi ves).
2 :o. Rationalisering av arbetskraften,
(”Personal Management”);
a) arbetarnas rörlighet, ("Labour
turno-ver”);
b) anställningsmetoder;
e) sundhetsförhållanden.
3:o. Rationalisering av produktionen,
(’tandardisation”, ”Normalisation”).
Erfarenheten från Amerika.
Rationaliseringen har sitt upphov i
tay-lorismen, som sökte på vetenskaplig väg lösa
ett moraliskt spörsmål.
Det spörsmål, som Tavlor ställde, var
följande: ”Hur skall man avgöra på
vetenskaplig väg den arbetsmängd, som en
arbetsköpare med rätta kan kräva av en
arbetare?”
I varje arbete finns ett tillvägagångssätt,
en rad handgrepp oeh rörelser, med få ord
ett sätt, som är det bästa att utföra arbetet:
det är detta, som det gäller att upptäcka
oeh lära ut åt arbetarna, ty de ha ieke reda
på och kunna i eke taga reda på ”den
vetenskapliga rörelsen” utan hjälp av dem som
syssla med arbetarna och leda dem.
Studiet av grundtiden skall möjliggöra
finnandet av bästa möjliga produktion (optimum)
hos en arbetare vid god hälsa.
"Scienlific Management"
Första skedet — laboratorieexperimenten.
De dugligaste arbetarna utväljas oeh
stäl-as i särskilt gynnsamma förhållanden med
hänsyn till miljö oeh möjligheter. Sedan
studeras:
a) arbetsredskapen;
b) arbetsförhållandena, arbetarens
hållning, grundrörelserna o. s. v.;
e) grundtidema.
Efter åtskilliga experiment och
eliminerande beräkningar fås ett medeltal, som
visar den tid, varunder en enastående duglig
arbetare under en enastående kort tidrymd
i enastaende gynnsamma förhållanden har
lyckats utföra ett arbete.
Andra skedet. — Men en verkstad är icke
något laboratorium oeh resultaten av de
föregående iakttagelserna kunna icke
tillämpas annat än inom en omorganiserad
verkstad. Man börjar alltså att omorganisera
den amerikanska verkstaden: det finnes där
linjerna till en vetenskap om produktionen,
som visar största möjliga resultat under
bästa möjliga förhållanden. Se här, vilka de
oundgängliga åtgärderna äro:
l:o. verkstadens yttre förhållanden böra
vara gynnsamma för arbetet;
2:o. de yppersta arbetsredskap böra
finnas till arbetarens förfogande och för detta
ändamål upprättas ett redskapsrum;
3:o. det bästa material, alltid av god
beskaffenhet, skall ständigt hållas till
arbetarens förfogande och för detta syfte
upprättas ett förrådsrum, vari de bästa
arbetsmaterialen granskas, ordnas och utlämnas
efter arbetarens behov;
4:o. produktionen bör vara noga
förutsedd och arbetet ordnat så att tidsförlust
undvikes;-
5 :o. arbetaren skall eggas till
produktion genom höga löner;
6:o. han må.ste arbeta under fullständig
trygghet.
Allt detta, det måste påpekas ånyo, visar
en tydlig strävan mot ett bättre.
Tredje stadiet. — Man börjar tillämpa
rönen från laboratoriet inom den
omorganiserade verkstaden, men under tiden hålles
rakning på andra biomständigheter eller
för laboratoriet främmande faktorer, av
vilka arbetarens trötthet är den viktigaste.
Här råka vi på den svaga punkten i
systemet, ty man tillägger en alldeles
godtycklig och i högsta grad föränderlig procent,
som stundom icke på något sätt svarar mot
verkligheten. Denna procentuella, förlust,
huvudsakigen en följd av arbetarna3
trötthet, borde teoretiskt sett minska produktio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
