Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.samtidigt en strävan att upprätta ett
system av svarta listor. Medelst
”test”-syste-met kan en arbetare på grund av sina
åsikter bli ”prickad” överallt och aldrig mera
erhålla arbete.
Alla ansträngningar ha gjorts för att
kvarhålla arbetarna på. fabrikerna: höga
löner, verkstadshygien, inskränkandet till
ett minimum möjligheterna för
olyckshändelser under arbetet (försiktighetsmåtten,
som vidtagits i Förenta Staterna, äro
mycket vidlyftigare och verksammare än
överallt annorstädes), kamp mot sjukdomarna,
ekonomiskt stöd åt sjuklingar,
pensionssystem, belöning för långvarig tjänst.
Pensionssystemet, som är bra i princip, utgör
en fara i tillämpningen: arbetsköparen kan
efter gottfiiinaiide upphöra att betala ut
pensionen, om arbetaren gjort ett fel; den
pensionerade arbetaren måste stå till
förfogande åt arbetsköparen, som gör honom till
strejkbrytare. Stora ansträngningar göras
för att fabriken skall vara den psykologiska
medelpunkten för arbetaren.
Den samfällda industriens och trustemas
rationalisering framställer det sociala
spörsmålet på ett nytt sätt. Den amerikanska
arbetarens välstånd och höga
levnadsstandard beror i mycket bog grad på den
ypperliga tekniska organisationen av arbetet
och den amerikanska industriens
fruktansvärda koncentration. Det finns emellertid
andra faktorer:
l:o Arbetskraften tryter oeh
framtvingar höga löner;
2 :o. Av statistiken finner man att från
ar 1890 till år 1913 reallönen var i
.sjunkande (under det att lantarbetarelönen
steg); sedan 1918 har arbetslönen stigit
med 30 proc., men priset på jordbruksalster
betydligt sjunkit. Industriens välstånd i
allmänhet oeh arbetarens i synnerhet ha till
grund de låga priser, som hållas på
jordbruksals tren.
3 :o. Trast-bildningen inom industrien,
koncentrationen av handeln, som sänker
inköpspriserna ; fabrikernas allen arådande
(den äger järnvägslinjer, gruvor och så
vidare; amerikanska fabriker sysselsätta än-
da till 80,000 arbetare.) Följden av denna
fruktansvärda koncentration är att
kostnaderna för arbetskraften uppgår till en
obetydlig del av framställningskostnadema.
Kostnaden för arbetskraften kan uppskattas
till 20 proc. mot 80 proc. i vinst på insatt
oeh orörligt kapital. På så sätt kommer
företagaren att göra få invändningar mot
att höja lönerna för att kvarhålla sin
personal. Löneutgifterna utgöra de minst
betydande omkostnaderna. I verkligheten
innebär en löneförhöjning med 10 proc.
endast en allmänhöjning av 2 proc., som man
lätt kan förmå förbrukarna att betala.
De moraliska följderna: skråanda
och nalionalism.
En allvarlig följd vid tillämpandet av
höga löner är att arbetareklassens enighet
brytes, ty fabriksarbetare med höga löner
ena sig med arbetsköparna mot lägre
avlönade arbetare i andra fabriker, vilket
rubbar solidariteten under .strejker.
En annan ej mindre allvarlig följd är
faran för skråanda, som upphäver all
solidari-teteanda inom klassen. Genom att urskilja
kval i tets arbetare, elitarbetare, skapar man en
s ann skyldig ar betar eari stokrati.
Denna skråanda yttrar sig pä två sätt:
arbetare, som lockas av höga löner och
gynnsamma anställningar, ”skubba” från
fackföreningarna oeh godta trustdiktaturen. I
alla framåtgåendc fabriker äro
fackföreningarna försvunna (automobil- och
metallindustrien med flera).
Ibland slutes förbund och ingås hemliga
fördrag mellan arbetare- och
arbetsköpare-organisationer för gemensam utplundring av
konsu men tern a.
Rationaliseringen leder den amerikanska
arbetareklassen mot nationalismen. I
verkligheten måste man för att försvara de höga
lönerna uppehålla lagen om begränsning av
invandringen, som på samma gång tyckes
vara den väsentliga orsaken till
löneförhöjningarna och till det industriella
välståndet i Förenta Staterna (av nödtvånget, som
överallt fört rationaliseringen till att’ersätta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
