Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET .MEXIKANSKA FOLKETS KAMP FÖR FRTHET OCH BRÖD
7H
S Y NDIKA LJSMEN 1 KAMPLINJEN.
De frihetsälskande elementen bland
arbetarna kunde ej finna sig i att genom Crom
utan vidare bli enrollerade i statens kadrer
oeh efter en tids sporadisk lokal opposition
bildades den 19 december 1921 Mexikos
syndikalistiska organisation, C. G. T. Den
angreps redan från början från alla sidor
av regeringen, av arbetsköparna, av
refor-mis terna, i en instinktiv känsla att den
kunde bli farlig om den finge utveckla sig fritt.
Man upplöste dess exekutivkommitté och
utvisade flera av dess medlemmar, framförallt
amerikaner oeh spanjorer. Sedan slog
regeringen sönder Arbetare- och
bondefederatio-nen i Atlixeo, som hade 7,000 medI(immar.
Därtill gjorde man allt för att arbetarna
skulle kommu under inflytande av de
reaktionära reformistiska ledarna. Vid det ena
tillfället efter det andra utsände regeringen
militär till skydd för arbetsköparna oeh till
skydd för strejkbrytarna, som mycket ofta
kom från Croms leder. Dödade oeh sårade
kamrater hörde till ordningen för dagen och
häktningarna av syndikalistiska ”ledare”
blevo allt vanligare. T. o. m. en borgerlig
iakttagare, Steltzmann, måste erkänna
regeringens brutalitet vid undertryckandet av
kommunalarbetarestrejken vid spårvägarna
i huvudstaden år 1923. Strejkbrytare
beväpnades för att upprätthålla trafiken och
under lång tid gingo spårvagnarna under
militäreskort. Det kom till oupphörliga
sammanstötningar och då de strejkande till slut
förskansade sig i C. G. T :s lokaler vid
Ave-nida de Uruguay öppnades regelrätt eldstrid
från trupperna. Lokalerna stormades sedan
och intogos samt ödelädes. Några kamrater
dödades oeh sårades samt 160 togos till
fånga. Tidningstryckerier, där syndikalister
ocb anarkister trycka sina tidningar eller
övriga publikationer, stängas eller hotas med
blockad om de fortsätta taga emot
beställningar från revolutionärer; redaktörer
häktas och dömas för den minsta ”förseelse”.
Organisationens tredje kongress, i
december 1923, beslöt- anslutning till vår
interna-tional, I. A. A., och det rapporterades 47
delegerade för 8 federationer oeh 87 syndi-
kat med 78,842 medlemmar. Ändock kunde
ej organisationerna i södra delen av landet,
omfattande e:a 20,000 medlemmar,
representera, då vägarna voro blockerade av det
pågående inbördeskriget. Flera fristående
organisationer gjorde vid denna kongress
förfrågningar om anslutning, vilken oekså
sedan i flera fall fullföljdes. Där beslöts
oekså om frivilliga bidrag till
organisationen i stället för fasta kontingenter oeh
under januari—februari 1924 inflöto på så
sätt större belopp än under hela 1923.
1923—24 var C. G. T. ständigt i främsta
”eldlinjen”. I textilfabrikerna försökte
arbetsgivarna 1924 pressa ned lönerna med
ända till 50 proc. men arbetarna besloto vid
en konferens, där 23,000 voro
representerade, att i nödfall svara med
fabriksbesätt-ning eller allmän strejk inom hela industrien.
Inför detta föllo de franska fabriksägarna
till föga trots att president Obregon sände
militär till utsugam as skydd.
S YM i ’ ATI STREJKEN AN VÄ NI) ES.
Ett av 0. G. T. mycket använt vapen är
sympatistrejken, som vid flera, tillfällen
givit en kämpande arbetaregrupp segern. I
Mazatlan gingo bagarna i strid, efter några
dagar företog hamn- oeh transportarbetare
sympatiaktion, som ytterligare utvidgades
till socker- och gruvarbetare i hela
distriktet. Seger vanns ock efter 7 dagar. Den
hastigt uppblossande sympatien tar sig ofta
uttryck även i andra fall än vid rena
strider. Sä t. ex. gingo textilindustriens
arbetare ut i en 5 dagars proteststrejk på grund
av mordet på kamrat Chavez.
Yid oljefälten ha ett otal strider förts.
Vid de engelska bolagen i Vera Cruz
tillhöra arbetarna i flesta fall Crom, men vid
de amerikanska i Tamaulipas C. G. T. Vid
en av dessa strider vann 0. G. T. efter 23
dagar, trots hotet av 5,000 soldaters
närvaro. En lysande solidaritet från alla håll
visades, bland annat från lantbefolkningens
sida, gonoin matgåvor etc. Vid ett annat
tillfälle lät regeringen kulsprutorna smattra
mot de strejkande av vilka 13 sårades,
några så svårt, att de efteråt avledo. I hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
