Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tampieo förklarades dä allmän strejk oeh
allt stod stilla tills seger vunnits. Under
dessa år kunde C. G. T. rapportera vackra
framgångar trots hetsen mot
organisationen oeh trots lögntrafiken att C. G. T. stod
i de la Huertas sold i kampen mot Obregon.
Under 1925 hade C. G. T. stora strider
att utkämpa bl. a. vid petroleumfälten och
i staden Mexiko, där arbetarna vid en stor
fabrik nedlade arbetet. Reformisterna
uppträdde öppet som strejkbrvtare och begärde
samt fingo även regeringens beväpnade
skydd. Det kom till sammanstötningar med
flera sårade och häktade. C. G. T. beslutade
na allmän strejk och den 14 augusti, följdes
parollen på 23 orter och av 22,000 arbetare.
Likaså anordnades ett stort
demonstrationståg genom Mexikos gator. Efter 24 timmar
var seger vunnen, fabriksledningen gick in
på arbetarnas villkor och regeringen släppte
de häktade.
De maktägande voro synnerligen rädda
för C. G. T:s inflytande bland
lantarbetarna, framför allt i Sonora oeh Sinaloa,
i landets nordvästra del, där det fanns en
gammal revolutionär tradition att bygga på.
Peonerna utsattes för allehanda trakasserier
av godsägarnas beväpnade banditer,
”aeor-dadas”, som opererade med regeringens
goda minne. Möten sprängdes oeh mänga
kamrater häktades trots att inte tillstymmelse
till bevis för något ”brott” fanns. Under
senaste halvåret 1925 häktades inte mindre
än 300 kamrater.
I senare delen av år 1925 uppstod det en
stor strid inom textilindustrien. Arbetarna
började tröttna på Croms öppna samgående
med arbetsköparna. Blodiga
sammanstötningar fÖrekommo titt och tätt med militären,
som t. ex. vid Magdalenafabriken i
Contre-ras, där strejk proklamerats. Denna
utvidgades sedan till att omfatta hela distriktet
San Angei. Med stämplingar mot
presidenten som förevändning sprängdes ett större
arbetarmöte i Mpnterry (Mexikos andra
stad). De ledande kamraterna häktades,
organisationens lokaler i San Luis Potosi
besattes oeh åtalen haglade.
EN P AN AMERIKANSK RÖRELSE.
Vid C. G. T:s femte kongress 1926
beslutades bl. a. sätta igång en särskild
propagandarörelse för att samla de spridda
organisationerna inom C. G. T :s ram och även
att utveckla denna propaganda till hela
Centralamerika. Detta inte minst som ett
motdrag mot Croms intima förbindelser
med Gom pers reaktionära amerikanska
fackföreningsrörelse, ett samarbete som
huvudsakligen synes riktat mot den
revolutionära arbetarrörelsen. Och denna
revolutionära propagandarörelse borde
utsträckas till att omfatta hela amerikanska
kontinenten och till i maj i år (1929) var också
en panamerikansk syndikalistisk konferens
sammankallad i Buenos Aires, till vilken bl.
a. .1. A. A. sänt sin sekreterare Augustin
Souehy.
På den femte kongressen voro 98,000
medlemmar representerade av 300 ombud och
visade bl. a. C. G. T:s existens, trots
regeringens och arbetsköpamas förföljelser.
I slutet på 1926 gjorde en hel del
reformistiska europeiska fackföreningsledare sin
beryktade resa till Mexiko, överallt
mottagna med stor ståt, inte minst av regeringen.
Och till tack for vänligheten och den goda
maten skrevos sedan entusiastiska artiklar
om tillståndet i Mexiko och om
arbetarerörelsens makt oeh härlighet. Men medan
regeringen på det hövligaste sätt umgicks med
herrar Lindley och konsorter lät man
samtidigt häkta C. G. T :s sekreterare Yalades!
Det är skillnad på...!
I december 3926 gingo verkstadsarbetarna
vid järnvägarna ut i strejk men fingo intet
stöd av Crom, vars ledare och samtidigt
minister, Morones, t. o. m. förklarade strejken
illegal. Blott C. G. T. ställde sig solidarisk
men trots fyra månaders hjältemodig kamp
förlorades striden då det inte gick att
intressera arbetaremassorna för C. G. T :s
paroll om generalstrejk.
Under upproret 1927 uttalade sig C. G.
T., för att få ett slut på allt förtalet- om
något som helst slags ställningstagande i
det politiska rävspelet, direkt émot varje
partipolitik, emedan historien lärt att ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
