Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bruk, hade detta erbjudande föga nytta med
si^. Krediten var dåligt organiserad,
verktyg fattades, vattenbristen gjorde åkrarna
ofruktbara. Och de fattiga hänvisades
naturligtvis till öde trakter. Den bättre
jorden tillföll generalerna att där placera sina
soldater att ha till hands vid behov.
Ännu en orsak till den ökade
arbetslösheten blev oljemagnaternas kamp mot
regeringens skattepolitik. Man inskränkte
driften, avskedade arbetare etc. och försökte
på så sätt — oeh genom internationellt
ingripande - få regeringen att ta ”rcson’!.
Men nu äro vi inne på ett av de
viktigaste hindren for det mexikanska folket att
nå sin frihet:
DET l! T LÄ A’DS K A KA PI TA LET.
Det är givet att ett land som Mexiko med
sina naturrikedomar skulle vara girigt
eftertraktat av det utländska kapitalet. Efter
a.tt äntligen blivit kvitt det spanska oket
kom Mexiko snart under inflytande av
Frankrike oeh detta ledde till krig 1838—
39, då Mexiko fick betala ut ett stort
skadestånd. 1846 blev det krig med Förenta
Staterna, vars resultat blev att den norra
grannen stal omkring en tredjedel av
Mexikos område, det bördiga Californien
(guklrusningen dit började 1848!), Texas,
Nya Mexiko etc. President Juarez försökte
en kraftig nationell politik men hans ”bort
med fingrarna” till de utländska
kapitalisterna ledde 1861 till en väpnad intervention
a\T England, Spanien, Frankrike. I)e
franska trupperna stannade sedan kvar oeh
ge-nomtrumfade att den. storhetsvansinnige
Napoleon III :s protegé Maximilian kröntes
till Mexikos kejsare 1864. Han blev dock
efter några ar fördriven av Juarez.
Under DiazJ diktatur först fingo
kapitalisterna, framför allt de amerikanska, fria
händer att husera med det arma landet efter
behag. Det blev korieessioner på oerhörda
j ordområden, gr u vor, j ä rn vägsbyggn ader
etc. och — från 1900-talets begynnelse, på
oljefält. Man beräknade 1910 Meikos
nationalförmögenhet till c:a 9 miljarder kro-
nor och av denna ägde amerikaner c:a 4
miljarder, engelsmännen över 1 miljard o.
s. v., medan mexikanerna fingo nöja sig
med en knapp tredjedel. 1923 ansågs över
2 miljarder dollars vara investerade i
Mexikos industri eller i statslån och av
denna summa ägde England oeh Amerika
ungefär 650 miljoner dollars vardera. I
oljeindustrien voro 650 miljoner dollars insatta,
varav 57,7 proe. av amerikaner oeh 33,8
proc. av engelsmän.
Revolutionsrörelserna efter Diaz hade
ögonen öppna för den främmande plundringen
av Mexikos rikedomar och 1918 stiftade
Carranza bl. a. en lag om 5 proc. skatt
på oljeproduktionen och 5 pesos grundskatt
pr kvkm. oljeförande jord. Och de senare
regeringarna ha fortsatt denna
skattepolitik, samtidigt som de försökt försvåra
utlänningars åtkomst av oljefält och gruvor
som egendom, utan i allmänhet utlämnat
dem som arrende mot avgifter. Likaså har
man gjort, åtskilliga}
produktionsbestam-melser, bl. a. att även de Översta lagren i
olje skikt en måste tillvaratagas, ehuru
mindervärdiga oeh fordrande mera arbete än
det understa. 1920 bestämdes skatten till
10 proc. av den oraffinerade oljans värde.
Trots detta får den amerikanska staten
större inkomster på de amerikanska
oljebolagens mexikanska produktion än Mexiko
självt oeh bolagen göra lysande affärer.
Intet oljebolag drevs med förlust under
revolutionsåren och i vissa fall utdelades
vinster upp till 48 proe. Men den mycket
haver vill ha mer oeh dc amerikanska
oljein-tressena —- de engelska med för all del —
ha heller aldrig tröttnat att ropa på
Förenta Staternas intervention i Mexiko. Det
gäller att ”skvdda sina undersåtar” och
liknande vackra förevändningar.
Mexiko liar dock hittills lyckats bevara
sin självständighet, inte minst taek vare det
faktum att det kunnat spela ut de engelska
kapitalistintressena mot de amerikanska.
Den engelska Shellgruppen fick fast fot
i landet under Huertas engelskvänliga
regim och har sedan dess ej släppt taget.
Och spänningen mellan Förenta Staterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
